Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Positivt tänkande kan leda till kris

Att ha medarbetarna med sig är en av de viktigaste faktorerna för ett företags förmåga att överleva en kris. Däremot kan ett överdrivet positivt tänkande öka risken för att hamna i blåsväder.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Positivt tänkande kan bli förtryckande och innebära att de som inte är positiva och inte passar inte i företagskulturen motarbetas, menar forskaren Stefan Tengblad. Shutterstock

Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management vid Göteborgs universitet, har studerat kriser och hur de slår mot organisationer och företag.

Ett exempel som han lyfter fram är turerna kring när försäkringsbolaget Skandia skulle omvandlas till en renodlad sparkoncern i början av 2000-talet. Det var en historia som innefattade enorma bonusar till topparna och lägenheter till deras barn, och som slutade med åtal mot flera inblandade.

– Skandia blev ett krisföretag med dåligt rykte. Men man överlevde mycket tack vare ett bra medarbetarskap. Medarbetarna upplevde i regel att Skandia var en bra arbetsgivare som man kände lojalitet till, säger Stefan Tengblad.

– Om inte medarbetarna trivs kan de tala illa om företaget och förstärka krisen, de kommer också lämna företaget och dränera det på kompetens.

Något liknande har man även kunnat se på många håll under den rådande coronapandemin, anser Stefan Tengblad.

– Medarbetare har ofta gjort ett fantastiskt jobb. I många företag har produktivitet till och med ökat under den här tiden.

Medan ett bra medarbetarskap är en viktig faktor när företaget väl befinner sig i en kris, så kan ett alltför överdrivet positivt tänkande vara negativt när det gäller risken för att hamna i kris.

Läs mer: Nej-sägare tecken på sunt arbetsklimat

– Positivt tänkande kan missbrukas. Det kan bli förtryckande och innebära att de som inte är positiva och inte passar inte i företagskulturen motarbetas och att fokus tas bort från risker och hot mot verksamheten, säger Stefan Tengblad.

– Det kan hända att man blir förblindad. I Skandiafallet såg till exempel inte företagsledningen riskerna med sin affärsmodell

Enligt Stefan Tengblad krävs att ett positivt tänkande där man tror på företaget balanseras med en medvetenhet om att den verksamhet man bedriver kan leda till problem. Många av de företag som han studerat som sysslar med industriproduktion är bra på just detta: Där går säkerheten först och man jobbar systematiskt med säkerhet för att förhindra att folk inte klämmer sig eller blir brännskadade.

– Men det borde finnas ett säkerhetstänkande också kring företags strategier och olika satsningar, säger Stefan Tengblad.

4 viktiga faktorer för att överleva en kris

  • Medarbetarskapet.
  • En stark ekonomi. Är företaget redan på fallrepet blir det svårt att rida ut stormen.
  • Bra kundrelationer. Det är viktigt att kunderna är lojala och inte byter leverantör.
  • Ägare som både kan och vill skjuta till pengar om det behövs mer kapital.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”