Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I början av sommaren meddelade AB Volvo att de ville göra sig av med 1 250 tjänstemän i Sverige. Orsaken är, enligt företaget, lägre efterfrågan. Nedgången inleddes redan förra året men har förvärrats av coronapandemin.
På Volvo CE i Eskilstuna, som konstruerar och tillverkar delar av anläggningsmaskiner och som ingår i Volvokoncernen, varslades 150 tjänstemän. Nu står det klart att 139 av dem tvingas sluta efter att förhandlingarna avslutades förra veckan.
Kollega har pratat med Susanne Karlsson, ingenjör som har jobbat nästan 25 år på Volvo CE.
– Jag klarade mig den här gången. Som tur är har vi sällan stora neddragningar på Volvo. Men vi tar en dag i taget, nu ökar smittspridningen igen och vi får se hur det kommer att påverka.
Hur är stämningen på jobbet nu?
– Det är svårt att säga eftersom vi jobbar hemifrån. Det har varit väldigt speciellt, vi kan inte prata med varandra som vi är vana vid. Men många är förstås besvikna. Det är extra tufft att bli uppsagd när tiderna är som de är, även om TRR stöttar dem som nu blir av med jobbet.
Susanne Karlsson och hennes kollegor korttidspermitterades i slutet av mars. Planen var att permitteringarna skulle pågå till slutet av november, men avbröts när efterfrågan ökade igen. Enligt företagets kvartalsrapport ökade orderingången med 40 procent och leveransen av maskiner med 20 procent under tredje kvartalet i år. Särskilt stark var efterfrågan i Kina.
Läs mer: Susanne på Volvo tar en dag i taget
Enligt Arbetsförmedlingens prognos för nästa år blir arbetslösheten i Sverige 11,4 procent i början av nästa år. Därefter väntas den långsamt vända nedåt.
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
