När forskare ska sia om hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut kan de dra vissa lärdomar från den ekonomiska forskningen. Nationalekonomen Georg Graetz drar i en litteraturöversikt från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) slutsatsen att automatiseringen och användandet av artificiell intelligens troligen inte kommer att leda till färre jobb.
– Den teknologiska utvecklingen ökar produktionen och gör oss alla rikare. Vi kan konsumera mer vilket leder till nya typer av jobb, så har det i alla fall varit historiskt, säger Georg Graetz, vid Uppsala universitet.
De lågavlönade servicejobben blir fler, men det kommer också att behövas mer kvalificerad arbetskraft, där färdigheter som intelligens, analytisk förmåga, social kompetens och kommunikationsförmåga, för att ta några exempel, kommer att efterfrågas.
Många traditionella mellanskiktsjobb, där arbetsuppgifterna inte är så kvalificerade, riskerar dock att ryka och ersättas med robotar och algoritmer.
– Vi har redan sett till exempel yrken som maskinskriverska och teleoperatör försvinna. Det är svårt att peka ut vilka yrken som försvinner härnäst men förmodligen repetitiva produktionsyrken som kräver erfarenhet och precisionsförmåga.
Men forskare kan också ha fel i sina spådomar, konstaterar Georg Graetz.
– Föraryrken har man i tio år sagt ska försvinna på grund av självkörande bilar, men tack vare ökad e-handel har behovet av yrkesförare snarare ökat. Det är svårt att veta hur länge det varar.
Georg Graetz menar att det inte finns några skäl att anta att lönerna skulle minska på grund av automatiseringen. Däremot kan lönegapet mellan hög- och låginkomsttagare öka. Fast inte lika mycket som det gjort i andra länder där efterfrågan på högutbildade lett till att lönerna stigit för dem som är attraktiva för arbetsgivarna.
– Löneskillnaderna i Sverige är fortfarande små jämförelsevis. Det tycks finnas konsensus att skillnaderna inte ska vara så stora. Fackförbunden och kollektivavtalen har nog en viss roll i detta, även om andra länder som till exempel Frankrike och Tyskland också har fack och ändå har större löneskillnader.
Det finns både för- och nackdelar med mindre löneklyftor menar Georg Graetz. Han föredrar till exempel den svenska modellen framför USA, där låg- och lägre medelinkomsttagare under de senaste decennierna inte fått ta del av den ekonomiska tillväxten.
– Nackdelen är att hög lön är en viktig faktor för att jobba hårt och teknisk utveckling kommer från folk som jobbar mycket hårt. Det gör att folk kanske inte anstränger sig lika mycket som de kan. Det förekommer också att kompetent folk flyttar utomlands där deras ansträngningar lönar sig bättre.
– Det är bra att det finns alternativ, men om hela världen följde den svenska modellen skulle den tekniska utvecklingen kanske inte vara så snabb som den är, säger Georg Graetz.
