Hoppa till huvudinnehåll
Semester

De förhandlade till sig extra ledighet

Man kan förhandla om mer än pengar. Klubbsektionen på Vuxenskolan i Gävleborg lyckades få fler dagar obligatorisk ledighet.
Johanna Rovira Publicerad
Joakim Brolin
Johan Sved och Cathrin Persson förhandlade sig till att dag före nationaldag och julafton är arbetsbefriade. Joakim Brolin

I coronakrisens fotspår kommer många arbetsgivare att behöva dra åt svångremmen. Att begära extra påslag utöver det så kallade märket, alltså den procentsats som förhandlas fram centralt, kommer säkerligen att bli knepigt. Detta trots att lönerevisionen gäller det arbete som gjordes under 2019, då arbetsmarknaden gick på högvarv.

För Studieförbundet Vuxenskolan i Gävleborg, som är en bidragsfinansierad verksamhet, har det aldrig funnits tillstymmelse till möjlighet att begära extra pengar, oavsett konjunkturläge. Men klubbsektionen där lyckades i alla fall med konststycket att få ut något utöver potten vid förra lönerevisionen.

– Jag och vår sektionsordförande Johan Sved hade varit på Unionens utbildning ”Aktivt lönearbete” och blev lite inspirerade, berättar Cathrin Persson, verksamhetsutvecklare och kassör i Unionens klubbsektion på Vuxenskolan Gävleborg.

De bjöd in medlemmarna till ett möte och bad om deras hjälp att komma med förslag på vad de ville ha som arbetsgivarens skulle kunna skjuta till. Fler semesterdagar var ett förslag som dök upp.

Hösten innan hade klubben och arbetsgivaren genomfört en tuff lönekartläggning, där det framkom att det visserligen inte fanns några löneskillnader mellan könen, men däremot att det fanns skevheter i gruppen.

Loraine Nederstigt, regional ombudsman i Gävleborg, var redan då inne på att arbetsgivaren borde göra något för att kompensera personalen och fler semesterdagar var på tapeten.

– Chefen behövde tänka till hur hon skulle uppmuntra personalen och hon kunde naturligtvis inte sänka några löner, säger Loraine Nederstigt.

Så förutsättningarna för att arbetsgivaren skulle gå med på semesterförslaget var goda. Men när Johan Sved och Cathrin Persson lade fram förslaget för sin chef om extra semester, blev det tvärt nej.

– Hon svarade att det inte var motiverat med fler semesterdagar eftersom folk inte ens tar ut den semester de redan har – semesterskulden var jättestor. Det var ett rimligt skäl, ansåg vi, säger Cathrin Persson.

Men duon gav sig inte utan kom tillsammans med arbetsgivaren i stället fram till att två lediga obligatoriska dagar skulle vara en win-win för alla parter.

Dagen före nationaldagen och dagen före julafton, då många brukar ta ledigt i alla fall, är numera arbetsbefriade på Vuxenskolan Gävleborg.

– Det bästa är att vi fick inskrivet att om julafton eller nationaldagen infaller på en lördag, söndag eller måndag, så är det alltid fredagen innan som är den arbetsbefriade dagen. Vi tappar dem aldrig och det är vi glada för, säger Cathrin Persson.

Klubbens förhandlare påpekade att två tvingande lediga dagar inte skulle vara en dum idé med tanke på arbetsmiljön. I slutändan skulle anställda känna sig mer utvilade och kanske till och med mer effektiva. Att förmånen inte syns i budgeten tror klubben är den främsta orsaken till att chefen ganska snabbt och smidigt gick med på förslaget.

– Jag tror vår chef satt i en sits där hon kände att hon måste ge oss något. Dessutom omfattas hon ju också av ledigheten, säger Johan Sved.

Medlemmarna blev överlag nöjda med utdelningen, även om någon enstaka medlem knorrade över att det blev färre dagar att jobba på.

– Jag tror att många lägger ner sin själ i jobbet och har svårt att stanna upp och ta ledigt, eftersom de tycker det är så kul att jobba, säger Johan Sved.

Regionala ombudsmannen blev också nöjd:

– Inom industrin brukar klubbarna vanligtvis få en liten skvätt extra att fördela, utöver märket, men inom andra sektorer finns inte samma möjligheter. Klubbsektionen på Vuxenskolan Gävleborg jobbar verkligen mycket föredömligt och ska ha en stor eloge för sitt förhandlingsarbete, säger Loraine Nederstigt

VUXENSKOLAN I SIFFROR

  • Har drygt 200 lokala kontor och två regionala enheter.
  • Är 800–900 anställda.
  • Har 19 000 cirkelledare.
  • Det finns 28 lokala avdelningar varav 11 är anslutna till Unionens riksklubb.
  • 65 procent av studieförbundets ekonomi kommer från statsbidrag. 15 procent kommer från kommuner och resten från deltagaravgifter och försäljning.
  • Bildades 1967 när Svenska lantmännens studieförbund och Liberala studieförbundet gick samman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp

Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Johanna Rovira Publicerad 11 december 2025, kl 06:00
bild på sedlar i paket
Ett femtiotal medlemmar fick en oväntad julklapp i form av semesterlön som arbetsgivaren glömt bort att betala ut. Foto: Johanna Rovira

Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet. 

Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det. 

Muller på kontoret

– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.

Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar. 

– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.

– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol. 

Kamp mot klockan

Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön. 

– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.  

Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.  

Arbetsgivaren backade

Efter att stämningarna lämnats in  visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna. 

– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket.  Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad. 

– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser. 

– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen. 

  • Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
  • Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
  • Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.