Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har synat a-kassornas verksamhetsområden i en rapport som ska presenteras för kassornas ledningar på fredag. Tanken är att man ska vara med i en kassa som känner till det mesta som är värt att veta om det yrke eller den bransch man arbetar inom. Men av olika orsaker, bland annat att olika a-kassor slagits ihop, har idén med verksamhetsområden luckrats upp – flera a-kassor har liksom Unionens, breda verksamhetsområden som ofta flyter ihop med andra kassors. Anställda kan alltså välja mellan två eller flera a-kassor att gå med i.
Läs mer: Gå med i a-kassan? Tänk på det här!
17 av de 25 a-kassorna menar att det existerar en konkurrens om medlemmarna, på grund av möjligheten att välja. Unionens a-kassa och Akademikernas, AEA, pekas ut som de främsta rivalerna av de andra kassorna. Flera arbetslöshetskassor ansåg dessutom att Unionens a-kassa har ”ett omfattande och otydligt verksamhetsområde”.
Rapportförfattarna har också funnit brister i kassornas medlemshantering. Bland annat får sig Unionens a-kassa en känga för det digitala ansökningsförfarande som potentiellt kan släppa igenom personer utanför verksamhetsområdet. Man har inte i förväg lagt in tvingande val av yrke, även om det finns information i anslutning till ansökan. Det innebär i princip att varje sökande beviljas medlemskap oavsett yrke, arbetsgivare eller bransch.
Läs mer: A-kassan höjer avgiften
Unionens kassaföreståndare, Harald Petersson, menar att det finns otydligheter i rapporten och att han inte kan uttala sig om anmärkningen förrän han fått möjlighet att räta ut en del frågetecken under fredagens dragning. I rapporten framgår dock att Unionens a-kassa ser över om man kan införa ett tvingande val av yrke eller yrkesgrupp i ansökan utan att för den skull komplicera ansökningsprocessen.
– Det är klart att man måste rätta sig efter det IAF anmärkt på, men man har en viss respit att rätta till bristen. Vi har redan börjat titta på lösningar, säger Jeanette Mandl, chefsjurist på Unionens a-kassa.
Akademikernas a-kassa, AEA, struntar i vad deras medlemmar jobbar med. En gång akademiker, alltid akademiker, resonerar man. Men trots att IAF anser att kassans tillämpning strider mot lagen och aldrig skulle ha godkänts om de sökt registrering i dag, låter myndigheten bli att kritisera AEA, ”mot bakgrund att det är 50 år sedan arbetslöshetskassan bildades”.
Ledarnas a-kassa får dock en anmärkning – arbetslöshetskassan ansökte om att ändra sitt verksamhetsområde 2014, men fick nej först av IAF och senare även av förvaltningsrätten. Trots detta fortsatte Ledarnas a-kassa, enligt rapporten, att tillämpa verksamhetsområdet i strid mot både beslut och dom.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
