Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Fler ska få mer i a-kassa

Regeringen presenterar tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna ett krispaket för att dämpa konsekvenser på arbetsmarknaden, bland annat genom att höja taket i a-kassan och sänka kraven på hur länge man ska ha jobbat och ha varit medlem i en a-kassa.
Johanna Rovira Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Ekonomisk-politiska talespersonerna Emil Källström (C) och Mats Persson (L), finansminister Magdalena Andersson (S) och finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) under en pressträff om nya budgetåtgärder för arbetsmarknaden. Janerik Henriksson/TT

Regeringen ska inom en snar framtid överlämna förslag om en extra ändringsbudget – ett förslag som bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

I förslaget ingår bland annat att tillfälligt sänka kraven både på hur mycket man måste ha jobbat innan man kan få a-kassa och på hur länge man ska ha varit medlem i någon a-kassa.

Dessutom föreslår partierna i ett pressmeddelande att de obligatoriska karensdagarna slopas, om än tillfälligt, att taket höjs liksom grundbeloppet samt att a-kassorna får mer pengar för att handlägga alla de ansökningar som man befarar kommer i kölvattnet av varslen.

Läs mer: Rekordmånga går med i Unionens a-kassa

Arbetsförmedlingen ska också få mer pengar och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som till exempel starta-egetbidrag förlängs. Förslaget innebär också en mängd satsningar på utbildning – bland annat ökad möjlighet till yrkesutbildning.

TCO gjorde snabbt tummen upp för krispaketet - i synnerhet att fler ska få mer i a-kassa. Men också satsningarna på utbildning välkomnades av centralorganisationen TCO:s ordförande Therese Svanström.

– Redan innan coronapandemin var stora grupper i samhället i behov av vidareutbildning för att klara av att hänga med i utvecklingen. Det behovet kommer sannolikt bli större utifrån dagens situation, säger hon i ett pressmeddelande.

Förändringar i a-kassan

  • Både grundbeloppet och taket i a-kassan höjs, från 910 kronor till 1 200 kronor de första 100 dagarna, vilket gör att fler kommer att nå upp till en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen.
  • De sex karensdagarna tas tillfälligt bort så att det blir lättare att kvalificera sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
  • Kraven för hur länge man ska ha varit medlem i en a-kassa för att kunna få ersättning sänks från tolv till tre månader.
  • Arbetsvillkoret, hur många timmar man minst ska ha arbetat per månad, sänks från 80 till 60 timmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Kvinna mörkade arbetstid – krävs på halv miljon av Unionens a-kassa

Ett återkrav från Unionens a-kassa på 520 000 kronor riktas mot en kvinna som inte redovisat hur mycket hon arbetat och därför fått för hög ersättning. Nu ger förvaltningsrätten a-kassan rätt.
Lena Michanek Publicerad 12 augusti 2026, kl 06:00
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Ett återkrav från Unionens a-kassa på över en halv miljon kronor har prövats i domstol. Förvaltningsrätten slår fast att kvinnan ska betala tillbaka ersättning som betalats ut felaktigt. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

Kvinnan, som överklagade a-kassans beslut om återkrav, menar att hon inte gjort något fel och varit noggrann med sin tidrapportering. Hon riktar också kritik mot a-kassans hantering av ärendet.  

Unionens a-kassa anser dock att kvinnan systematiskt tidrapporterat fel till sin egen fördel och därmed fått ersättning hon inte har rätt till.

Av domen i förvaltningsrätten framgår det att kvinnan bland annat uppgett för a-kassan att hon varit behovsanställd eller helt arbetslös under perioder då hon i själva verket haft en deltidsanställning på 25 procent, vilket har bekräftats av arbetsgivaren. Kvinnan har även haft andra anställningar där tidredovisningen varit bristfällig.

A-kassan medverkade till felaktig utbetalning

Förvaltningsrätten konstaterar att a-kassan delvis har medverkat till att pengar felaktig betalats ut genom att tilldela kvinnan nya ersättningsperioder utan att ta hänsyn till deltidsanställningen, men att detta redan har beaktats genom reglering av återkravet.

Kvinnans överklagande avvisas därmed av förvaltningsrätten och återbetalningskravet kvarstår. Domen kan överklagas till kammarrätten.