Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Under de tre första veckorna i mars varslades drygt 18 000 personer i Sverige om uppsägning, enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Lägg där till masspermitteringar och en allmän oro inför den vikande konjunkturen. I coronavirusets spår ser allt fler om sitt hus. Och det märks inte minst på landets a-kassor.
I slutet av februari hade Unionens a-kassa 655 000 medlemmar, i dag är antalet 13 000 fler – en rekordstor ökning. Och bara den sista veckan har ansökningstrycket ökat ytterligare.
– Vi får 1 000 nya medlemmar varje dygn, framför allt har vi sett en ökning de senaste dagarna, säger Harald Petersson, chef på Unionens a-kassa.
Läs mer: Gå med i a-kassan? Tänk på det här
Egenföretagare är en grupp som känner oro och som nu strömmar till Unionens a-kassa, enligt Harald Petersson. En annan grupp är personer som fram till nu känt sig trygga i sin anställning.
Läs mer: Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd
– De är något äldre och har tänkt att de sitter säkert men så plötsligt märker man att det kan komma ett stort varsel snart.
Läs mer: Varsel - så funkar det
Medlemsökningen innebär att de 180 personer som i dag arbetar på Unionen a-kassa kommer att behöva bli fler.
– Vi är bra bemannade men antalet ärenden kommer öka när varslen träder i kraft, vi räknar med en topp närmare sommaren. Så på sikt kommer vi behöva öka vår personalstyrka, säger Harald Petersson.
Sveriges a-kassor och fackförbund är skilda organisationer. Det betyder att om du endast är med i en a-kassa har du inte tillgång till inkomstförsäkringen och tvärtom.
För att få både a-kassa och inkomstförsäkring måste du alltså vara medlem i både ett fackförbund och en a-kassa. Du behöver dock inte vara med i samma a-kassa som det förbund du tillhör.
Den som varit medlem i a-kassan i minst tolv månader kan få inkomstbaserad ersättning, som mest 910 kronor per dag. Den som varit medlem kortare tid än ett år får en grundersättning på som mest 365 kronor per dag.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
