Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat: "Anställda får visst sitta"

Apotek Hjärtats ledning har aldrig uttryckt att de anställda inte ska kunna sitta på arbetstid, hävdar företagets HR-chef.
Anita Täpp Publicerad
Tomas Oneborg/SvD/TT
Camilla Ås hävdar att hon inte känner till flera av de påstådda förhållanden som Kollega ställer frågor om i intervjun. Tomas Oneborg/SvD/TT

Camilla Ås, HR-chef på Apotek Hjärtat, hävdar bestämt att ledningen har tagit de förtroendevaldas larm om arbetsmiljön på allvar. Dock har hon inte tagit del av de förtroendevaldas enkät bland riksklubbens medlemmar.

Läs mer: Apoteksanställda går på knäna


Camilla Ås, HR-chef på Apotek Hjärtat.

En stor del av problemet med den arbetssituation som de förtroendevalda beskriver är den brist på farmaceuter som finns i branschen, menar hon. För att förbättra arbetsmiljön på de apotek som är särskilt drabbade av bristen på farmaceuter ska ledningen ha en fortsatt dialog med de fackliga företrädarna.

Camilla Ås framhåller också att ledningen, i den mån det går, försöker anpassa öppettiderna för att de ska fungera för medarbetarna.

– Men framför allt är det utifrån att vi måste finnas till för kunderna, för det är kundernas behov som styr den här delen.

Personalen har ett stort ansvar enligt lagen. Är det exempelvis inte allvarligt att en farmaceut ville stänga apoteket därför att hon var så stressad att hon inte längre kände hon var skärpt nog att riskfritt kunna lämna ut receptbelagd medicin?
– Det fallet känner jag inte till. Men det kan säkert ha hänt. Och då har vi rutiner för att man i första hand ska ta kontakt med sin chef för att höra hur man ska lösa det.

Varför upplever anställda som Kollega talat med att det kan straffa sig vid lönesättningen om man vägrar sälja vissa varor?
– Det är inte en del av lönesättningskriterierna. Om man känner så behöver man ha en dialog med sin chef om det.

Enligt förtroendevalda saknas stolar på en del apotek där chefer har uppgett att det är ledningens policy att ingen ska sitta. Varför har ni en sådan policy?
– Det är inget som kommer från ledningen. Apoteksjobbet är ju ett rörligt arbete. Men om man gör en avvägning så att man kan sätta sig ner en stund ska man självklart kunna göra det.

Personalen ska alltså ha stolar att sitta på?
– Om man vill det. Vi har inte heller sagt att det ska finnas. Det är något som medarbetarna själva har en dialog om och bestämmer.

Varför har era anställda så detaljerade anvisningar som att varje kund ska hälsas välkommen inom 30 sekunder och att varje kundmöte får ta max fem minuter?
– Vi vet att kunder gärna vill bli hälsade välkomna. Sedan vet vi också att det varierar beroende på kundströmmarna, hur lokalen ser ut och så. Men tidsramarna är ju inte skrivna i sten, utan ett riktmärke.

Vi har fått uppgift om att om man inte följer de tidsramar som satts upp vad gäller kundbemötandet så straffas medarbetare med en lägre bonus följd av en åtgärdsplan. Vad anser du om det?
– Det stämmer inte. Vi har ingen typ av bonus- eller straffsystem.

Varför är det nödvändigt att ha Mystery Shoppers?
– Främst därför att vi vill hjälpa våra medarbetare att utveckla sig i kundmötet. Vi ser att detta har lett till en positiv utveckling.

Camilla Ås hävdar att hon inte känner till flera av de påstådda förhållanden som Kollega ställer frågor om i intervjun.

– Att det har skett missuppfattningar vad gäller kriterier för lönesättning, bonus och tillgängliga stolar på apoteken är olyckligt. Vi har internt lyft och tydliggjort vad som gäller särskilt till våra regionchefer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också framförståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvänding på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.