I regeringens höstbudget höjs garantipensionen med 200 kronor i månaden. Taket i bostadstillägget höjs samtidigt från 5 600 kronor till 7 000 kronor i månaden för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. Syftet med förändringarna i pensionssystemet är att förbättra ekonomin för de pensionärer som har svårast att få ekonomin att gå ihop.
Unionen ser positivt på höjningen av garantipensionen.
– Den som inte har tjänat så mycket ska inte behöva leva på luft som pensionär. Det handlar bland annat om personer som har arbetat mycket deltid, har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden eller som har kommit hit sent i livet. Det är en del av välfärdssamhället, säger förbundets pensionsexpert Hans Norin.
Men det finns en fara med att höja garantipensionen utan att avsättningen till den allmänna pensionen – som till stor del bestäms av den totala inkomsten under en livstid – höjs. Skillnaden blir liten mellan vad den som har haft en låg inkomst får i allmän pension och vad den som har jobbat mycket lite eller inte alls får i garantipension.
– Vår uppfattning är att det är bra om det finns incitament som gör att det lönar sig att arbeta. Vi behöver folk som jobbar för att få in skatteintäkter. Ska det finnas legitimitet i systemet finns det därför en poäng i att pensionen påverkas av hur mycket en individ arbetar, säger Hans Norin.
Forena, det största facket inom försäkringsbranschen, anser också att de som har arbetat många år missgynnas av förändringarna pensionssystemet. Det blir inte mycket mer i pension till den som har tjänat lite under ett helt arbetsliv jämfört med den som bara har jobbat några år.
– Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation. Redan innan höjningen av grundskyddet har vi sett extremfall där det skiljer sig väldigt lite i pension mellan de som har arbetat hela livet och de som inte har gjort det. Nu kommer det minska ytterligare, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena, till Arbetsmarknadsnytt.
Både Forena och Unionen vill nu att avsättningen till den allmänna pensionen höjs från dagens 17,21 procent till 18,5 procent av inkomsterna upp till 7,5 basbelopp. Höjs avsättningen får de som har arbetat ut mer i allmän pension.
– Då blir det större skillnad mellan att inte jobba och att jobba lite, säger Hans Norin.
Allmän pension
Den allmänna pensionen betalas ut av staten och grundas på alla inkomster en individ har betalt skatt för under hela livet.
Den allmänna pensionen består bland annat av inkomstpension och premiepension. Inkomstpension är den stora delen, premiepensionen kan den som vill placera i fonder få.
Både inkomstpensionen och premiepensionen påverkas av den inkomst en individ har haft under hela livet.
GARANTIPENSION
Den som har haft en låg eller ingen arbetsinkomst under livet kan få garantipension. Pensionen grundas inte på inkomst utan bestäms av hur länge individen har bott i Sverige. För att få full garantipension ska individen har varit bosatt i Sverige i 40 år.
För den som har inkomstgrundade pensioner - som inkomstpension, änkepension eller utländsk pension – minskar garantipensionen stegvis tills en viss nivå på pensionen har uppnåtts. Gränsen för att få garantipension blir vid årsskiftet 12 318 kronor i månaden före skatt för ogifta och 10 965 kronor för gifta.
Som mest kan garantipensionen i dag bli 8 254 kronor för ensamstående och 7 363 kronor i månaden för gifta. År 2020 höjs garantipensionen med maximalt 200 kronor i månaden.
Pensionsmyndigheten
