Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Sjukskrivna riskerar att hamna i kläm av nya regler

Korta tiden för att överklaga myndighetsbeslut från två månader till tre veckor. Det föreslår en utredning om socialförsäkringen. En mycket dålig idé anser TCO, som i sitt remissvar menar att det är de sjukskrivna som hamnar i kläm.
Lina Björk Publicerad
Jessica Gow, Christine Olsson/TT
TCO är oroliga för är att människor inte kommer att överklaga felaktiga beslut. Jessica Gow, Christine Olsson/TT

I ett nytt betänkande om socialförsäkringen lämnas en rad förslag om hur man ska få till en större rättssäkerhet och snabbare handläggning. Ett av förslagen handlar om att korta tiden för att överklaga myndighetsbeslut från två månader till tre veckor.

En alldeles för kort tid anser Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, som i sitt remissvar, tillsammans med Unionen, pekar på risken att människor kommer att gå miste om en prövning i domstol, då de inkommer med överklaganden för sent. Eller att de väljer att inte överklaga alls då tiden är för knapp.

– Vi är oroliga för är att folk inte kommer att överklaga felaktiga beslut. Eller så lämnar man in ett överklagande som sedan måste kompletteras, vilket kan leda till att människor slentrianmässigt börjar överklaga för att inte missa tidsgränsen, säger Mikael Dubois, som är utredare i välfärdsfrågor på TCO.

Ett slentrianmässigt överklagande av myndighetsbeslut riskerar dessutom att leda till ökade kostnader för domstolarna i både tid och resurser.

Som skäl att korta tidsfristen för överklaganden till tre veckor skriver utredningen bland annat att en majoritet av de överklaganden som i dag kommer in, gör det efter cirka 35 dagar från beslut. Samtidigt är den genomsnittliga tiden för överklagan 7,4 veckor, vilket tyder på att en hel del människor behöver mer tid på sig.

Som sjukskriven är du också beroende av hur Försäkringskassan eller sjukvården agerar tidsmässigt. Om du behöver hjälp att ta del av exempelvis komplex medicinsk information kan enbart det ta några veckor i anspråk av överklagandefristen.

– Dels måste man inse vad ett beslut handlar om. Dels ska du samla ihop dig tillräckligt för att gå vidare, och sedan få så mycket på fötterna för att kunna överklaga. Jag föreställer mig att det kan vara svårt att göra på egen hand. Du kanske måste prata med din läkare eller din handläggare på Försäkringskassan, för att få dig en bild av läget och vad besluten grundar sig på. Till det krävs rimliga tidsgränser, säger Mikael Dubois. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Försäkringskassan kräver tillbaka 200 000 efter utlandsflytt

Familjen flyttade utomlands under en period på grund av mannens jobb. Nu tvingas kvinnan i familjen betala tillbaka föräldrapenning och barnbidrag – totalt nästan 200 000 kronor.
David Österberg Publicerad 10 september 2026, kl 06:01
En hand använder Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon. På skärmen visas ingången till information och e-tjänster för föräldrar.
Försäkringskassan kräver tillbaka nästan 200 000 kronor i föräldrapenning och barnbidrag efter familjens utlandsvistelse. Myndigheten anser att familjen var bosatt utomlands i mer än sex månader. Foto: Jessica Gow/TT.

För två år sedan flyttade familjen, två vuxna och ett barn, från Sverige till ett annat land. Anledningen var att mannen i familjen skulle jobba där i två år. Under utlandsvistelsen födde kvinnan ytterligare ett barn.

Medan familjen bodde utomlands fick kvinnan barnbidrag och under en period också föräldrapenning. Nu har Försäkringskassan beslutat att kvinnan ska betala tillbaka delar av barnbidraget och hela föräldrapenningen, totalt nästan 200 000 kronor. 

Anledningen är att den som bor utomlands mer än sex månader, med vissa undantag, inte längre är socialförsäkrad i Sverige.

Kvinnan hänvisar till folkbokföring och myndighetens råd

Kvinnan anser att beslutet är felaktigt. 

Hon skriver till Försäkringskassan att familjen aldrig bodde permanent utomlands, att hon var folkbokförd i Sverige under de två åren, att hon hade svenska bankkonton och betalade försäkringar och fackavgifter i Sverige under utlandsvistelsen. Kvinnan var dessutom på ett längre besök i Sverige under perioden. 

Hon skriver också att hon var i kontakt med Försäkringskassan inför ansökan om föräldrapenning och agerade i enlighet med de råd myndigheten gav henne.

Kollade kvinnans Facebookkonto

Försäkringskassan står fast vid sitt beslut. Myndigheten anser att familjen bodde permanent i ett annat land i mer än sex månader och därmed inte hade rätt till föräldrapenning eller barnbidrag. 

Som bevis anger Försäkringskassan bland annat att familjen under en tid hyrde ut sin lägenhet i Sverige, att det nyfödda barnet inte har varit på BVC och att inlägg på kvinnans Facebookkonto visar att hon bott utomlands.

Föräldrapenning utomlands: så fungerar sexmånadersregeln

  • Grundregeln är att den som flyttar utomlands inte längre är socialförsäkrad i Sverige.
  • Det finns dock undantag. Om man är försäkrad i Sverige eller inte beror bland annat på vilket land man flyttar till och hur länge man är borta.
  • Det är tillåtet att resa utomlands under föräldraledigheten och få föräldrapenning, om resan varar max sex månader.

Källa: Försäkringskassan