Trots att en buffert är nödvändig för oförutsedda händelser saknar väldigt många ett sparkapital att ta av. Vart fjärde hushåll skulle inte klara en extra utgift på 15 000 kronor.

– De allra flesta är medvetna om att en buffert är bra att ha men sätter sig aldrig ner och gör de förändringar som krävs. Många gånger beror det på att man upplever slutsumman som ouppnåelig, men man måste börja med små steg – ett litet sparande är bättre än inget, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikanobanken.

– Buffertsparandet är det viktigaste sparandet av alla. Det ger trygghet och en frihetskänsla att veta att du klarar dig. Man kan vara helt säker på att alla kommer att få en oförutsedd utgift vid minst ett tillfälle i livet.

Hur kommer man då i gång med buffertsparandet? Sharon Lavies tips är att först och främst skapa ett sparkonto med automatisk överföring av beloppet du beslutat dig för att lägga undan varje månad.

– På så sätt ser du aldrig pengarna och det blir lättare att hålla i sparandet över tid och inte ge upp eller börja nalla av det till annat, säger hon.

Pengarna ska vara lätta att komma åt, de ska absolut inte låsas in på konton där det kostar att göra uttag eller med bindningstid. Hög avkastning är inte så viktigt för just buffertpengarna.

Man bör kunna klara sina kostnader under två till tre månader

Nästa steg är att göra en budget. Ta fram kontoutdrag för de senaste tre månaderna och gå igenom alla dina fasta kostnader och andra utgifter. Skriv ner hur mycket som spenderas på kläder, mat och annat. Gå också igenom fasta utgifter som avtal och abonnemang, ofta räcker det med ett telefonsamtal för att få till bättre villkor eller lägre kostnader. Fundera på om det finns poster som det går att skära i.

– En budget ger koll på din ekonomi. Fråga dig själv om det går att prioritera annorlunda och om det är rimliga kostnader. Tycker man att det är svårt att veta vad en rimlig matkostnad för en familj är kan man göra en kalkyl och jämföra på Konsumentverkets hemsida. Att skippa alla spontaninköp under en period kan göra stor skillnad och för många blir det lite av en sport att spara, säger Sharon Lavie.

Oavsett om du sparar till din pension, din semester eller en buffert är det viktigt att ha en tydlig målbild av vad pengarna ska användas till. En annan sak att tänka på är att anpassa munnen efter matsäcken.

– Sparandet måste vara dynamiskt, det behöver inte vara samma belopp i 20 år framöver – anpassa det efter din situation och var inte för hård mot dig själv. Blir du arbetslös går det kanske inte att spara 1 000 kronor i månaden utan då får 200 vara gott nog en period, säger Sharon Lavie.

Hur stor bör då en buffert vara? En tumregel är att man ska kunna klara sina kostnader under två till tre månader. Bor man i hus finns det saker som kan gå sönder medan den som bor i hyresrätt inte behöver lika stort belopp. Hur familjesituationen ser ut spelar också roll.

– Det är dina fasta utgifter som avgör hur mycket du behöver. Ibland är det fördröjningar i systemen – om du blir sjuk eller förlorar jobbet kan det ta någon månad innan man får sina pengar och det är bra om man klarar utgifterna utan att behöva gå till banken och låna. Blir du sjuk ska du ha råd att leva även om din inkomst är begränsad.

När du nått buffertmålet kan du börja tänka på mer långsiktiga placeringar som fonder och aktier.

– Bufferten ska inte växa till ett monster, det är totalt onödigt att det ligger hundratusentals kronor på ett ofördelaktigt sparkonto, säger Sharon Lavie.