Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Rekordmånga tar ut pension på kort tid

Allt mer tjänstepension tas ut i snabb takt. Det visar ny statistik från AMF, som varnar för utvecklingen.
– Det kan få långgående konsekvenser, både för individer och samhället, säger trygghetsekonom Dan Adolphson Björck.
Anita Täpp Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Henrik Montgomery / TT

I en ny pensionsrapport som AMF presenterade under tisdagen ingår statistik som visar hur mycket av det tjänstepensionskapital som bolaget förvaltar som tas ut tidsbegränsat eller livsvarigt. Enligt statistiken har den andel av tjänstepensionen som tas ut på kort tid fortsatt öka och är nu rekordhög.

Under 2018 togs 58 procenten av kapitalet ut tidsbestämd, vilket är en ökning med sju procentenheter jämfört med föregående år.

Bland privatanställda tjänstemän, med tjänstepensionen ITP1/ITPK, valde 60 procent av tjänstepensionen ut tidsbegränsat förra året, vilket är en ökning med två procentenheter sedan 2017.

– Men när det gäller just privatanställda tjänstemän sitter vi på AMF inte på den förmånsbestämda ITP:n som finns hos tjänstepensionsbolaget Alecta. Det betyder att vi bara kan uttrycka oss om den del som finns sparat hos oss, förtydligare Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på pensionsbolaget.

AMF konstaterar också att kvinnor generellt tar ut sin tjänstepension i snabbare takt än män, sannolikt beror det på att de generellt har en lägre pension. Enligt statistiken är den genomsnittliga uttagstiden bland alla kunder som väljer bort en livsvarig utbetalning nu åtta år och en månad, vilket beror på att fler nu väljer att få sin tjänstepension utbetald i tio i stället för fem år.

Det kan jämföras med att den som går i pension i dag i snitt lever drygt 20 år efter pensioneringen, samtidigt som medellivslängden blir allt högre, påpekar AMF.

Att ta ut hela sin tjänstepension på några få år leder till ett stort inkomstbortfall när man ska klara sig på enbart allmän pension och eventuellt privata besparingar.

Det kan få långgående konsekvenser också för samhället, eftersom det exempelvis kan leda till ökade kostnader om fler inte har råd att betala egenavgifter för sjukvård och äldreomsorg, säger Dan Adolphson Björck.

De främsta anledningarna till att AMF:s kunder väljer en snabb utbetalningstakt är att man vill ha pengarna när man är pigg och frisk, att man vill placera pengarna själv samt att man vill ha högre inkomst. På senare tid finns ett ytterligare skäl i och med den politiska osäkerhet som råder om ändrade uttagsregler.

Rådet till alla som ska välja mellan ett tidsbestämd eller livsvarig utbetalning av tjänstepensionen är att gå in på Min pension för att göra en pensionsprognos och jämföra olika alternativ. Då får man en bild av hur ens inkomst ser ut i dag, om några år och livet ut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.