Hoppa till huvudinnehåll
Politik

”Gör det dyrare med otrygga jobb”

Det bör vara dyrare för arbetsgivare att visstidsanställa. Och anställda ska kunna få betald ledighet för kompetensutveckling. Det är två förslag från regeringens utredare.
Ola Rennstam Publicerad
Stina Stjernkvist/TT
Stina Stjernkvist/TT

Utredningen "Hållbart arbetsliv över tid", som presenteras på torsdagen, lämnar en rad förslag på hur svensk arbetsmarknad kan utvecklas för att bli mer hållbar, med mindre ohälsa och arbetslöshet. Förslagen har utredaren Anders Wallner diskuterat tillsammans med fack och arbetsgivare. ”Många av de frågor vi har diskuterat kan konstateras hanteras bäst av arbetsmarknadens parter. Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär goda förutsättningar att hitta branschspecifika lösningar”, skriver Wallner på DN Debatt.

* Otrygga jobb ska bli dyrare för arbetsgivaren. Anställningsformen allmän visstid ska enligt utredningen finnas kvar, men arbetsgivaravgifterna ska bli högre för anställningar på visstid och lägre för tillsvidareanställningar. Genom att göra det dyrare att anställa tillfälligt – och billigare att anställa tills vidare kan regeringen stärka normen om tillsvidareanställning, menar utredaren.

* Betald ledighet för att ställa om till ett nytt yrke. Inför utvecklingsledighet där en anställd kan få betald ledighet för kompetensutveckling i syfte att bli anställningsbar i ett nytt yrke. Ett förslag som även finns med i fyrpartiöverenskommelsen mellan S, MP, C och L, där under namnet ”utvecklingstid”.

* Starkare skydd mot hyvling, det vill säga när arbetsgivaren vill minska arbetstiden för personalen i stället för att säga upp enligt turordningsreglerna i las. Regeringens utredare föreslår inget förbud men de anställda ska få stärkt möjlighet att tacka nej till sänkt arbetstid och ändå ha kvar sin anställningstrygghet enligt turordningsreglerna.
Arbetsgivaren ska vidare ha rätt att rikta erbjudanden om sänkt arbetstid till vem som helst i personalen, men om den anställda säger nej måste arbetsgivaren gå vidare med en uppsägning enligt turordningen.

* Ökad trygghet för människor med osäkra anställningar. Arbetsgivare bör även i fortsättningen ha möjlighet att anställa tillfälligt, men när behovet kvarstår över tid behöver anställningstryggheten stärkas för de som arbetar länge på korta tidsbegränsade anställningar. Utredningen föreslår att även tid mellan korta anställningar i vissa fall ska räknas som anställningstid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

6. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se