Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Varslet slår hårt mot långtidsarbetslösa

Arbetsförmedlingen varslar var tredje anställd, sammanlagt 4 500 medarbetare, på grund av minskat ekonomiskt anslag.
– Det är mycket allvarligt för alla som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg /TT
Arbetsförmedlingen varslar 4 500 anställda. Fredrik Sandberg /TT

Arbetsförmedlingens har fått minskade ekonomiska anslag för i år i Moderaternas och KD:s budget som röstades fram i riksdagen i december. För att klara betinget under 2019 samt för att förbereda sig för ett nytt uppdrag i enighet med den fyrpartiuppgörelse som ledde fram till att en ny regering kunde bildas, måste myndigheten säga upp 4 500 medarbetare. Varslet berör verksamheter över hela landet, skriver Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande. 

– Det är ett väldigt stort varsel och en illa vald tidpunkt om vi är på väg in i en lågkonjunktur. Det kommer att slå hårt mot alla som står långt från arbetsmarknaden, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Han är inte ensam om sin oro, LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin skriver i ett pressmeddelande att hon är mycket kritiskt till varslet:

– Att göra sig av med så här många personer är inte bara ett stort slag mot enskilda individer utan också mot Arbetsförmedlingens centrala roll att rusta arbetslösa till arbete.

Unionens samhällspolitiske chef Henrik Ehrenberg tror inte att varslet kommer att innebära några drastiska konsekvenser för just Unionens medlemmar – åtminstone inte till en början.

– Flertalet av Unionen medlemmar får hjälp via Trygghetsrådet och den hjälp de får av Arbetsförmedlingen är begränsad fram till dess att man blivit långtidsarbetslös. Men även om våra medlemmar inte drabbas radikalt finns det stora behov som måste omhändertas på något sätt, säger Henrik Ehrenberg.

Han anser att det är synd att M-KD-budgeten i kombination med den fyrpartiöverenskommelse som gjordes i januari, nu tvingar Arbetsförmedlingen att ta höjd för åtstramningar. I stället borde man ta avstamp i den utredning av Arbetsförmedlingen framtagen av Unionens förre ordförande Cecilia Fahlberg, som släpps i dag onsdag, och förändra Arbetsförmedlingen från grunden.  

– Utredningen har identifierat en rad problem, bland annat den politiska viljan att detaljstyra och bristen på långsiktighet. Varken budgeten eller fyrpartiöverenskommelsen omhändertar de behov som finns, i stället är det politiskt business as usual, säger Henrik Ehrenberg.

ST:s ordförande Britta Lejon anser att varslet slår sönder Arbetsförmedlingen och förvårar beredskap att möta en nedgång i konjunkturen. Akademikerförbundet SSR kräver i ett pressmeddelande att regeringen så snabbt som möjligt ge besked om vad som hända med Arbetsförmedlingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.