Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Thomas Ackelid har varit fackligt och politiskt aktiv i många år, bland annat i Unionens regionstyrelse i Mälardalen. När han 2017 blev arbetslös kände han sig trygg med att han skulle få 80 procent av sin lön i 150 dagar, från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring.
Det visade sig dock att a-kassan, i de flesta fall, inte räknade med den ersättning som förtroendevalda fått när de utfört sina uppdrag. Och när a-kassan blev lägre så blev ersättningen från inkomstförsäkringen också det.
Läs mer: Orättvis lag drabbar fackligt aktiva
För Thomas del innebar det att han förlorade runt 2 000 kronor i månaden under sina sju första månader som arbetslös. Detta kom som en total överraskning för Thomas, som då beslöt sig för två saker; att överklaga a-kassans beslut till förvaltningsrätten och att försöka väcka opinion för att få en ändring till stånd.
Då hade även flera fackförbund, däribland Unionen, länge försökt få till en ändring av lagen så att förtroendevalda inte längre skulle drabbas på det här viset.
– Det värsta är ändå den demokratiska aspekten av det här. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt, sade Thomas Ackelid då till Kollega.
En kort tid därefter lade den dåvarande regeringen fram ett lagförslag för att ändra på det här. Och från den 2 juli i år gäller nu att den tid som ägnas åt fackliga uppdrag ska ligga till grund för a-kassan. Det gäller för övrigt alla förtroendeuppdrag där man enligt lagen har rätt att vara ledig från jobbet, exempelvis även vid politiska uppdrag.
Läs mer: Fackligt uppdrag ska ge a-kassa
Nyligen kom också förvaltningsrättens dom när det gällde Thomas överklagan, som innebär att a-kassan nu ska ompröva sitt beslut och att man då ska bedöma Thomas förtroendeuppdrag enligt de nya lagreglerna. Det beroende både på att han överklagat och förvaltningsrättens handläggningstid.
Och enligt Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på a-kassan, kommer a-kassan inte att överklaga domen utan följa rättens anvisningar.
Om det också kommer innebära att Thomas får en retroaktiv ersättning från Unionens inkomstförsäkring är dock ännu oklart.
– Eftersom vi ännu inte har tagit del av domen och a-kassan inte har tagit något nytt beslut än så kan jag inte säga något om det här fallet. Men generellt är det så att om a-kassan av någon anledning räknar om någons inkomst och vi får veta det så omprövar vi också om vi behöver göra en extra utbetalning utifrån de omständigheterna, säger Patrik Nygren, vd för bolaget Unionen medlemsförsäkring.
Hur många andra arbetslösa förtroendevalda som liksom Thomas kan ha drabbats ekonomiskt innan lagändringen har a-kassan ingen uppgift om. Men Anna-Lena Leksell känner inte till att någon annan förtroendevald har överklagat a-kassans beslut till förvaltningsrätten. Och i och med att man bara har två månader på sig att överklaga ett beslut så är det nu ändå försent att göra något för andra eventuellt drabbade.
För Thomas Ackelid del har hans överklagande nu ändå resulterat i att han kan hoppas på att få runt 15 000 kronor i retroaktiv ersättning.
– Visst vore det bra att få de pengarna. Men det viktigaste för mig har ändå varit att belysa absurditeten i det gamla regelverket som gjorde att man som arbetslös kunde straffas för att man varit förtroendevald. Och om jag på något vis lyckades bidra till att den här lagändringen påskyndades, så är det hur bra som helst, säger han.
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
