Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Thomas fick rätt till ersättning för fackligt uppdrag

Nu ska arbetslösa inte längre kunna förlora ekonomiskt på att ha varit förtroendevalda. En som hann drabbas av det innan lagen ändrades är Thomas Ackelid. Men sedan han överklagat a-kassans beslut ger nu en dom i förvaltningsrätten honom chans till retroaktiv ersättning.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Thomas Ackelid gick miste om 2 000 kronor i månaden men fick nyligen rätt i förvaltningsrätten. Fredrik Stehn

Thomas Ackelid har varit fackligt och politiskt aktiv i många år, bland annat i Unionens regionstyrelse i Mälardalen. När han 2017 blev arbetslös kände han sig trygg med att han skulle få 80 procent av sin lön i 150 dagar, från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring.

Det visade sig dock att a-kassan, i de flesta fall, inte räknade med den ersättning som förtroendevalda fått när de utfört sina uppdrag. Och när a-kassan blev lägre så blev ersättningen från inkomstförsäkringen också det.

Läs mer: Orättvis lag drabbar fackligt aktiva

För Thomas del innebar det att han förlorade runt 2 000 kronor i månaden under sina sju första månader som arbetslös. Detta kom som en total överraskning för Thomas, som då beslöt sig för två saker; att överklaga a-kassans beslut till förvaltningsrätten och att försöka väcka opinion för att få en ändring till stånd.

Då hade även flera fackförbund, däribland Unionen, länge försökt få till en ändring av lagen så att förtroendevalda inte längre skulle drabbas på det här viset.

­– Det värsta är ändå den demokratiska aspekten av det här. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt, sade Thomas Ackelid då till Kollega.

En kort tid därefter lade den dåvarande regeringen fram ett lagförslag för att ändra på det här. Och från den 2 juli i år gäller nu att den tid som ägnas åt fackliga uppdrag ska ligga till grund för a-kassan. Det gäller för övrigt alla förtroendeuppdrag där man enligt lagen har rätt att vara ledig från jobbet, exempelvis även vid politiska uppdrag.

Läs mer: Fackligt uppdrag ska ge a-kassa

Nyligen kom också förvaltningsrättens dom när det gällde Thomas överklagan, som innebär att a-kassan nu ska ompröva sitt beslut och att man då ska bedöma Thomas förtroendeuppdrag enligt de nya lagreglerna. Det beroende både på att han överklagat och förvaltningsrättens handläggningstid.

Och enligt Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på a-kassan, kommer a-kassan inte att överklaga domen utan följa rättens anvisningar.

Om det också kommer innebära att Thomas får en retroaktiv ersättning från Unionens inkomstförsäkring är dock ännu oklart.

– Eftersom vi ännu inte har tagit del av domen och a-kassan inte har tagit något nytt beslut än så kan jag inte säga något om det här fallet. Men generellt är det så att om a-kassan av någon anledning räknar om någons inkomst och vi får veta det så omprövar vi också om vi behöver göra en extra utbetalning utifrån de omständigheterna, säger Patrik Nygren, vd för bolaget Unionen medlemsförsäkring.

Hur många andra arbetslösa förtroendevalda som liksom Thomas kan ha drabbats ekonomiskt innan lagändringen har a-kassan ingen uppgift om. Men Anna-Lena Leksell känner inte till att någon annan förtroendevald har överklagat a-kassans beslut till förvaltningsrätten. Och i och med att man bara har två månader på sig att överklaga ett beslut så är det nu ändå försent att göra något för andra eventuellt drabbade.

För Thomas Ackelid del har hans överklagande nu ändå resulterat i att han kan hoppas på att få runt 15 000 kronor i retroaktiv ersättning.

– Visst vore det bra att få de pengarna. Men det viktigaste för mig har ändå varit att belysa absurditeten i det gamla regelverket som gjorde att man som arbetslös kunde straffas för att man varit förtroendevald. Och om jag på något vis lyckades bidra till att den här lagändringen påskyndades, så är det hur bra som helst, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Maria har autism: ”Jobba är inga problem – vill bara inte småprata”

Tusen bollar i luften och eviga bränder att släcka. Inte helt ovanliga krav på en arbetsplats. – Normen är att vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Alla som inte är så blir stämplade som udda, säger Maria Westin som står utan jobb igen.
Sandra Lund Publicerad 16 oktober 2025, kl 06:01
 Maria Westin i röd jacka, hon står på avstånd i förgrunden svajar några vita växter.
Maria Westin ska få en ny handläggare på Arbetsförmedlingen. Hon vet inte vem det blir än. Och fick just ett avslag med beskedet att 80 andra sökt samma jobb. Foto: Mats Andersson

Enligt Arbetsförmedlingen är ”flexibel” ett av de vanligast förekommande orden i platsannonser.

På ett sätt stämmer begreppet väl överens med 51-åriga Maria Westins yrkesliv. 

Hon har haft tolv jobb, sex praktikplatser, fem utbildningar och lika många jobbcoacher.

Hon har sålt hundmat, suttit i kundtjänst, varit receptionist, arkivassistent, städat trapphus, sorterat post och tvättat handdukar på en golfklubb. 

De flesta anställningar har varit tillfälliga. 

På ett annat står ”flexibel” ständigt i hennes väg.

Normen är att man ska släcka bränder hela tiden och vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Det anses fint medan alla som inte är så blir stämplade som udda.

Umgås gärna – på fritiden

På Skatteverket, där hon var för 15 år sedan, trivdes hon. 

Maria berättar om en arbetsdag: registrera deklarationer, verifiera, paus, registrera, verifiera, lunch, sedan samma sak igen. 

Hon konstaterar att nu görs allt sådant digitalt. 

Jag kan sitta själv i ett rum och jobba fem timmar i sträck. Mitt arbetsminne är enligt vården långt över det normala. Men jag är inte intresserad av att småprata med kolleger, fika eller folks födelsedagar. Vill jag träffa folk gör jag det på fritiden. 

 

Jag gillar inte heller när arbetskamrater säljer på mig jultidningar och annat för att stötta deras barn. Jag har inget emot barn, men vill inte bli överrumplad. Då köper jag hellre en digital majblomma.

Sedan två år är Maria återigen utan jobb. 

Härifrån hemmet, en etta i Njurunda längs med älven Ljungan, söker hon numera ett till fem jobb i månaden. Det är kravet för att inte riskera ersättningen. 

De vita väggarna pryds av hennes stora idol Alice Cooper, framför sovhörnan står en ljudabsorberande skärm hon fick som stöd vid en tidigare arbetsplats.

Arbetsgivarnas krav högre

Inne i Sundsvall, på Arbetsförmedlingen, arbetar Marie Sjöbom-Olsson. Hon har varit Maria Westins SIUS-stöd under flera år.

SIUS 

Står för "särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd"

En sådan finns där för människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Och man kan få SIUS om Arbetsförmedlingen bedömer att man behöver stöd att ”finna-få-behålla” arbete. 

De letar också jobb genom att söka upp arbetsgivare och har en egen platsbank.

Utmaningen är att vi nu har flera arbetslösa som konkurrerar på arbetsmarknaden. Och arbetsgivares kravprofiler blir bara högre, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Kontorsjobb svårast att få

Svårast är läget för de som ”vill jobba på kontor med lättare arbetsuppgifter”, likt Maria Westin.

De jobben finns inte längre, administration har helt förändrats. I dag innebär en sådan tjänst: svara i telefon, ekonomi, organisation, it och att vara ansiktet utåt. 

Just SIUS-konsulenter satsas det på. I Sundsvall har de nyligen blivit fler, i skrivande stund elva.

Hinder, nedsättning, variation?

  • Myndigheter, som Arbetsförmedlingen, använder funktionsnedsättning. Vissa anser att det är nedlåtande, medan funktionsrättsorganisationer anser att det visar på svårigheterna. En nedsättning kan också vara ett krav för att få hjälp.
  • Då funkar till exempel inte funktionsvariation, varierade är vi alla.
  • Hinder bör man inte använda om människor, utan är något som finns en miljö, till exempel en arbetsplats.

Det talas mycket om dem, den grupp Maria Westin blir inplacerad i. 

Nu ska Arbetsförmedlingen organisera om arbetet med de som ofta och länge hamnar utanför arbetsmarknaden.

Ännu en omorganisering, nu ska mindre göras av privata leverantörer och mer i egen regi.

Alla förnyelsresor ja. Vi är ständigt på väg, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent jämfört med övriga befolkningens 80 procent, enligt SCB. Det vill säga drygt varannan person.

Av de med nedsatt arbetsförmåga är 46 procent sysselsatta.

Arbetslösheten bland funktionsnedsatta låg förra året på 18 procent, jämfört med 8 för övriga befolkningen.

Var tredje diskrimineras

Och 33 procent av dem har diskriminerats eller utsatts för kränkande särbehandling i arbetslivet, enligt SCB. Den vanligaste orsaken är att aldrig få jobbet trots att meriterna finns. Bland de med nedsatt arbetsförmåga ännu vanligare.

För att få SIUS måste man ha just nedsatt arbetsförmåga. 

Vad det innebär beror på person och situation, och det är Arbetsförmedlingen som avgör. 72 procent av personerna med funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. 

Marie Sjöbom-Olsson gestikulerar med händerna. Bär svart väst och blå skjorta.
– På många hemsidor står att ” vi vill spegla världen genom mångfald”. Det låter ju fint, men jag vill se att de lever upp till det. Många ser kraft, inte hinder men ibland får man mer så frön, säger Marie Sjöbom-Olsson, SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen i Sundsvall,

Jobbar oftast privat 

Sysselsatta med funktionsnedsättning jobbar i:

  • 72 procent i privat sektor (övriga: 71 procent)
  • 18 procent kommunalt (övriga: 17 procent)
  • 6 procent regionalt (övriga: 5 procent)
  • 3 procent statligt (övriga: 6 procent)
    Källa: SCB (med decimaler blir totalen 100 procent)

Maria Westin är inte helt nöjd med att hamna i det facket. 

Hon känner inte själv att hennes förmåga är nedsatt. 

Den som utredde henne, när hon fick autism på pappret 2011, hade aldrig stött på ett så högt arbetsminne. 

Min diagnos är ingen sjukdom och går inte att bota med medicinering. Många med diagnoser vill ha planering. Vissa mer, vissa mindre. När omvärlden kommer i sista minuten och kräver olika saker för att de själva planerar dåligt går det inte så bra. Klart min arbetsförmåga går ner då.

Jobbcoacher ger floskler

De jobbcoacher Maria Westin hamnat hos har inte hjälpt henne. Ändå har hon behövt sitta av åtta timmar om dagen hos flera av dem.

De kanske behövs för vissa. Men det jag fått är floskler om att tänka positivt, klä mig helt och borsta tänderna inför en anställningsintervju. Jag är över 50 och inte dum i huvudet.

 

Maria Westin går längs med en älv i röd jacka. Det ser ut som höst med gula och röda löv på träden.
Maria Westin vill ha ett jobb, däremot inte behöva få frågor om fika eller folks födelsedagar stup i kvarten. Foto: Mats Andersson

Maria och Maries bild av att den här gruppen fått det svårare på arbetsmarknaden, bekräftas av Riksrevisions granskning av Arbetsförmedlingens stöd till funktionsnedsatta, som kom i somras. 

I korthet konstaterar myndigheten att olika regeringars reformer av Arbetsförmedlingen bidragit till en ”försämring över tid”. 

Att stänga lokala arbetsförmedlingar, säga upp anställda och övergå till digitala tjänster gör allt svårare för människor med funktionsnedsättning, som ofta behöver nära stöd.

Mycket i dag går ut på kontroll

Marie Sjöbom-Olsson säger att de jobbar på uppdrag av regeringen, och såklart ska följa regler, förordningar och lagar. Men att det ibland blir för stelbent för att kunna hjälpa en grupp som behöver kreativa lösningar. 

Min personliga åsikt är att vi borde få göra det vi är bra på. Mycket i dag går ut på kontroll.

Enligt henne är de bra på motiverande samtal, att få människor att våga. Hon blir lite skakig på rösten när hon nämner hur det är att se en person, första dagen på en arbetsplats. 

Men jag blir ledsen för dem jag inte lyckas få ut. Då har jag misslyckats. Alla människor ska ju få ta plats.

Maria Westin är en av dem. SIUS är ett tidsbegränsat stöd, och kön bara växer. Den formella relationen med Marie är över.

Vad händer nu?

­Ingenting, jag fortsätter söka jobb. Söka, få avslag, söka, få avslag. Så får jag väl en ny handläggare.

När ska ni ses?

Jag kan inte tänka mig att vi någonsin kommer att ses. Någon ringer väl upp.

Tips vid rekrytering:

  • Ifrågasätt kravprofilen, är det mer av önskelista? Tänk mer på vilka uppgifter som personen ska lösa, och vad som krävs för att utföra arbetet.
  • Våga tänk nytt. Måste man verkligen ha ögonkontakt för att vara noggrann? Måste benen vara rörliga för att analysera? Fokusera på förmåga.
  • Tänk bredare. Utgå inte från magkänsla,  fokusera på kompetens.

Källa: Arbetsförmedlingen