Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brist på arbetskraft kan botas med sänkta krav

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos fram till och med 2020 presenterades under onsdagen. Tillväxten på nya jobb är god och till och med bättre än väntat. Samtidigt råder brist på utbildad arbetskraft. Sänkta kompetenskrav och fortsatt fokus på utbildning är viktigt.
Sofia Broomé Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Arbetsförmedlingens generaldirekör Mikael Sjöberg. Fredrik Sandberg/TT

Vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur som kommer att mattas av något de närmast åren men ännu är ingen lågkonjunktur i sikte. Arbetsgivarnas stora utmaning är att hitta rätt arbetskraft om de ska kunna fortsätta växa, enligt Arbetsförmedlingen som under onsdagen presenterade sin prognos om arbetsmarknaden fram till år 2020. Den bygger på 11 000 intervjuer med privata arbetsgivare och med 2 000 offentliga arbetsgivare.

Bristen på arbetskraft är fortfarande stor. 45 procent av arbetsgivarna behöver anställa.  De privata arbetsgivarna söker akademiker – ingenjörer, ekonomer och systemutvecklare och personer med yrkesutbildningar.

– De privata företag som vill växa måste fundera på om de kan sänka kraven på utbildning och erfarenhet, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson.

Offentliga arbetsgivare har redan börjat anpassa sina krav, bland annat på utbildning, efter den kapacitet som finns på arbetsmarknaden. Man har anställt fler personer med lägre utbildning och med kortare arbetslivserfarenhet för arbetsuppgifter. Det underlättar för att de med högre utbildning ska kunna fokusera på just de arbetsuppgifter som kräver högre utbildning. Den trenden kan man inte se bland privata arbetsgivare ännu. Men det finns undantag:

– Ett stort företag i Östergötland kunde inte få tag i de civilingenjörer som de sökte. Utifrån de arbetssökande som fanns att tillgå ändrade företaget sina krav. Då kunde de anställa personer som var kvalificerade för de arbetsuppgifter som man först trodde att det krävdes civilingenjörsexamen för att utföra, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Under 2018 kommer 85 000 personer ha fått jobb och det är ännu fler än vad som förutspåddes i våras. År 2019-2020 kommer 111 000 personer ha fått jobb enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Jobben blir fler i tjänstebranschen men färre inom industrin och sysselsättningen ökar i hela landet. Sysselsättningsgraden är hög, 79,5 procent. De utrikesföddas sysselsättningsgrad är fortfarande låg men stigande.

– Under 2019-2020 väntas åtta av tio nya jobb gå till personer som är födda utrikes. De utgör en kompetensreserv och är nödvändiga för arbetskraftsförsörjningen både på kort och lång sikt, säger prognoschef Håkan Gustavsson.

Det finns risk för att långtidsarbetslösheten ökar de närmaste åren på grund av att konjunkturen mattas av och på grund av strukturförändringar, som till exempel digitaliseringen.

De utbildningssatsningar som har gjorts hittills räcker enligt Arbetsförmedlingen inte till. Några av flaskhalsarna är brist på lärare och brister i vuxenutbildningen.

Fördjupade kontakter med arbetsgivarna, subventionerade anställningar och samverkan mellan arbetsmarknadens parter är viktiga faktorer för att minska långtidsarbetslösheten, minska arbetslösheten bland utrikesfödda och motverka bristen på utbildad arbetskraft, enligt prognosen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.