Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

”Titta inte bort”

Publicerad
Colourbox
Colourbox

Du borde åka tillbaka till ditt hemland!” ”Jävla svarting.” Sådana kommentarer får apoteksanställda med utländsk bakgrund höra från kunder. Detta 80 år efter Kristallnatten, den nazistiska attacken mot den judiska befolkningen som ofta ses som inledningen till Förintelsen.

Nu är dagens Sverige inte Tyskland anno 1938. I Tyskland, liksom i stora delar av övriga Europa, fanns en utbredd antisemitism. Det bäddade för att protesterna mot förföljelsen uteblev.

I Sverige delar de allra flesta av oss en övertygelse om människors lika värde. Det betyder inte att vi saknar fördomar. Det om inte annat visar det som de apoteksanställda berättar om i vårt reportage.

Läs mer: "Kunden sa jävla apa"

Vi kan självklart inte acceptera att anställda utsätts för rasism på sina arbetsplatser. Att apoteken nu väljer att polisanmäla förövarna är utmärkt.

Men rasismen kan inte lagstiftas bort. För att få bukt med den krävs också att vi som individer står upp för vår övertygelse. Det är när vi tittar bort och håller tyst som det är som farligast.
Foto: Christopher Hunt
Niklas Hallstedt
Tf chefredaktör och ansvarig utgivare
niklas.hallstedt@kollega.se



Foto: Christopher Hunt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

När AI särskriver blir jag en bakåtsträvare

Ständig förändring är vår tids mantra. Att testa nytt är bra och nödvändigt, det går inte an att vara en bakåtsträvare. Fast lite kanske?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 3 februari 2025, kl 05:55
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Vi arbetar agilt – är i ständig förändring. Så ska man säga och göra i dagens arbetsliv. Annars framstår man som en bakåtsträvare, och med viss rätt eftersom de flesta branscher förändras snabbt i dessa digitala tider. Ta bara AI-verktygen som redan är en realitet men ändå bara i början av utvecklingen.

Vi testar! Så säger vi när vi ska införa något nytt på jobbet. Och det är ju bra. Men för att på riktigt våga prova måste det finnas utrymme för att misslyckas. Finns det?

Nja, inte av sig självt i alla fall. Det är nämligen djupt rotat i oss människor att undvika att göra fel, vi är rädda att behöva möta skammen. Därför måste vi prata mer om motgångarna. Det tipset ger ledarskapsutvecklaren Loa Lava Brynjulfsdotter och hennes tips inspirerade mig att formulera ett nyårslöfte. Jag brukar egentligen inte ge några längre, förutom ”jag ska använda läppstift oftare”. Men nu har jag lagt till ett för 2025. Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det för att bidra till avdramatisering av motgångar. Välkommen att hänga på om du vill!

Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det

Apropå förändring. Jag läste att cirka hälften texterna på plattformen Linkedin kommit till med hjälp av AI-verktyg, till exempel chatGPT. Nog är det en smula omvälvande att vi snart inte vet vem som skrivit?

Inte ens missarna behöver vara mänskliga. Jag tänkte annars att vi i denna nya tid skulle bli lite glada över grammatiska fel, då vet vi säkert att det finns en människa bakom texten. Men tji fick jag. För nu har stavningskontrollsprogrammen som finns i datorn och mobilen börjat särskriva, alltså dela upp vissa sammansatta ord som absolut inte ska delas upp. Jag tror bestämt att jag känner en liten, liten bakåtsträvan komma krypande.