Det är enkelt att bli miljonär. Och alla svenskar kan bli det.

Sådana uttalanden av finansmannen och författaren Per H Börjesson kan nog reta gallfeber på dem som brottas med att få vardagsekonomin att gå ihop.

Men kan alla verkligen göra det här?
– Jag stod på ett cocktailparty för ett tag sedan när någon kom fram och sa: ”Du har ju inte fattat någonting. Jag har inte råd att spara, för mig är frågan om jag ska köpa ketchup eller toapapper för pengarna.” Jag förstår att det inte är lätt om man har dålig ekonomi. Ändå vill jag hävda att de flesta med en vanlig lön kan få ihop en stor summa med tiden. Tänk bara på vad folk lägger på rökning och lotter, säger Per H Börjesson.

Det är antagligen ingen slump att Per H Börjessons lilla skrift Så här blir du miljonär i hängmattan tillhör de böcker som stjäls allra mest i den bokhandel som jag besöker. Tjuvarna är sannolikt ekonomiskt lagda.

Men Per H Börjesson vill inte inspirera till stöld. Hans förhoppning är att han ska få svenskarna att spara aktivt ”i stället för att ge pengar till den överlönsamma finansindustrin”.

För det är vad det handlar om. Att inte bränna pengarna, utan att sätta av dem på klokast möjliga vis. Därför ska du inte behålla dem på lönekontot – då är risken dessutom betydligt större att du gör av med dem redan före nästa lön.

Inte heller är det någon vits att vänta med sparandet tills du får löneförhöjning, eftersom du då ofta ökar dina utgifter.

Sparar du 5 000 kronor i månaden till en avkastning på 15 procent har du en miljon efter åtta år

Genom att spara en viss procent av lönen varje månad kommer du förr eller senare att bli rik. – Ja, men det är det här som är problemet för många. Du måste ha karaktären att försaka något, det handlar om konsumtion i dag kontra pengar i framtiden. Ju mer man sätter av varje månad, desto snabbare går det att få ihop en förmögenhet, säger Per H Börjesson, som föreslår att man ska spara 10 procent av lönen varje månad.

Läs mer: 7 enkla sätt att spara 36 000:-

Hur lång tid tar det då att bli miljonär? Utöver summan du sätter av handlar det också om den avkastning du får på pengarna. Säg att du bara kan spara 100 kronor i månaden och dessutom har en svag avkastning, på 1 procent. Då är det i ärlighetens namn tveksamt om det är värt att börja. Med stor sannolikhet är du redan död och begraven när målet, 1 miljon kronor, uppnås efter 224 år.

Lyckas du i stället avsätta 1 000 kronor i månaden med en avkastning på 5 procent tar det dig ”bara” 33 år.

Och skulle du ha råd att spara 5 000 kronor i månaden till en avkastning på 15 procent, då är du i hamn redan efter drygt åtta år.

15 procent låter mycket, men då ska man veta att den genomsnittliga avkastningen på Stockholmsbörsen för exempelvis åren 2003–2013 låg på drygt 12 procent.

Per H Börjesson föreslår att man ska placera pengarna i aktiefonder som man själv väljer. Eftersom en aktiefond innehåller en mängd olika aktieslag sprider man också riskerna.

Och är man inte superproffs på aktier så är det allra bästa, anser han, en indexfond med låga kostnader och placeringar i de största bolagen på börsen.

Vad är en rimlig avkastning på pengarna?
– Det är alltid det där med timing. Nu har vi haft en extrem period under tio år. Men det kommer större nedgångar med jämna mellanrum som gör att halva värdet kan förloras. Men då ska man inte bli livrädd och sluta spara. Har man ett långsiktigt sparande i indexfonder med låga avgifter är mellan 6 och 10 procent per år rimligt, säger Per H Börjesson.

Läs mer: Så får du koll på ekonomin