Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Mellansvenska företag ropar efter IT-kompetens

Suget efter arbetskraft är stort, framförallt i mellersta Sverige, visar en ny undersökning. Unionens regionchef i Värmland är inte överraskad.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det behövs bland annat IT-kompetens, ingenjörer och lärare. Colourbox

Det är Manpower Group som har frågat 763 företagare runt om i Sverige om deras behov av arbetskraft till hösten.

– I dag har vi den mest omfattande kompetensbristen i Sverige på 12 år, säger Lars Forseth, vd för Manpower Group, i ett pressmeddelande.

I mellersta Sverige är trenden starkast, här ökar efterfrågan med 24 procent. Starkast jobbprognoser finns i tur och ordning inom parti- och detaljhandeln, tillverkningsindustrin, hotell- och restaurang och byggbranschen.

Till TT säger Lars Forseth att det handlar om kompetens som behövs för digitaliserings- och robotiseringsförändringen: IT-kompetens, ingenjörer och lärare.

På Unionen i Värmland märker man på ett påtagligt sätt att arbetsmarknaden är bra.

– Vi har ett lågt förhandlingstryck. Det är väldigt få uppsägningar, konstaterar regionchefen Magnus Hildebrand.

När man pratar med folk hör man mycket om svårigheterna att få tag i kompetent personal. Min känsla är att man ställer väldigt höga krav på dem man vill ha in.

Enligt Magnus Hildebrand är Karlstad ”ganska IT-tätt”, vilket har sitt ursprung i Ericssons numera nedlagda anläggning i staden.

– Det var många bolag som tog över delar av Ericssons verksamhet. Det behövs ingenjörer och folk inom IT, absolut.

Just nu pågår det flera projekt i Värmland för att minska kompetensbristen. Ett av dem är Unionen direkt inblandat i. Ett regionalt industriråd är på väg att bildas. Industrirådet, där även en mängd företag ingår, ska bland annat samordna utbildningsinsatser.

– Inledningsvis lägger vi fokus på yrkesutbildningar, men tanken är att gå vidare med utbildningar för tjänstemän senare, säger Magnus Hildebrand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.