Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Skakande verklighet

Varje vecka tar minst två människor livet av sig till följd av mobbning och trakasserier på arbetsplatsen – och det är ändå bara en försiktig uppskattning.
Naljen Ståhlström Publicerad

I det här numret av Kollega drar vi igång en kampanj som vi hoppas ska bidra till att uppmärksamma och lyfta denna komplexa och svåra fråga. Det är omöjligt att förhålla sig oberörd inför det faktum att det runt om på våra arbetsplatser finns medarbetare/kollegor som känner sig så grymt behandlade att de faller in i djupa depressioner och som en sista desperat handling väljer att avsluta sina liv.

Läs mer: Två i veckan dör av mobbning

Nu lanserar vi hashtaggen #tvåiveckan. Hjälp till att sprida den och tyck till! Mejla eller ring våra reportrar Linnea Andersson och David Österberg.

Vi vill fånga upp era reaktioner, få era berättelser och höra vad ni tycker måste göras.

Ska mobbare dömas till böter eller rent av fängelse? Gör facket tillräckligt? Bör effekterna av lång tids trakassering klassas som arbetsskada av Försäkringskassan?

Läs vårt stora inledande reportage här eller med start på sidan 23 i Nr 5 av Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

När AI särskriver blir jag en bakåtsträvare

Ständig förändring är vår tids mantra. Att testa nytt är bra och nödvändigt, det går inte an att vara en bakåtsträvare. Fast lite kanske?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 3 februari 2025, kl 05:55
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Vi arbetar agilt – är i ständig förändring. Så ska man säga och göra i dagens arbetsliv. Annars framstår man som en bakåtsträvare, och med viss rätt eftersom de flesta branscher förändras snabbt i dessa digitala tider. Ta bara AI-verktygen som redan är en realitet men ändå bara i början av utvecklingen.

Vi testar! Så säger vi när vi ska införa något nytt på jobbet. Och det är ju bra. Men för att på riktigt våga prova måste det finnas utrymme för att misslyckas. Finns det?

Nja, inte av sig självt i alla fall. Det är nämligen djupt rotat i oss människor att undvika att göra fel, vi är rädda att behöva möta skammen. Därför måste vi prata mer om motgångarna. Det tipset ger ledarskapsutvecklaren Loa Lava Brynjulfsdotter och hennes tips inspirerade mig att formulera ett nyårslöfte. Jag brukar egentligen inte ge några längre, förutom ”jag ska använda läppstift oftare”. Men nu har jag lagt till ett för 2025. Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det för att bidra till avdramatisering av motgångar. Välkommen att hänga på om du vill!

Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det

Apropå förändring. Jag läste att cirka hälften texterna på plattformen Linkedin kommit till med hjälp av AI-verktyg, till exempel chatGPT. Nog är det en smula omvälvande att vi snart inte vet vem som skrivit?

Inte ens missarna behöver vara mänskliga. Jag tänkte annars att vi i denna nya tid skulle bli lite glada över grammatiska fel, då vet vi säkert att det finns en människa bakom texten. Men tji fick jag. För nu har stavningskontrollsprogrammen som finns i datorn och mobilen börjat särskriva, alltså dela upp vissa sammansatta ord som absolut inte ska delas upp. Jag tror bestämt att jag känner en liten, liten bakåtsträvan komma krypande.