Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap främjar sexism

Det råder delade meningar om öppna kontorslandskap. Stressande och högljudda menar kritikerna. Ny forskning visar också att de öppna ytorna kan främja sexism.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
Kvinnor känner sig ständigt iakttagna i öppna kontorslandskap. Colourbox.com

Det är två brittiska forskare* som har undersökt hur det gick till när 1 100 kommunanställda flyttade från egna rum till en stor öppen yta. Arbetsplatsen var ett typiskt öppet kontorslandskap med glasväggar, identiska bord och stolar och gemensamma ytor för möten och gemenskap.

Till en början tyckte de flesta anställda om den nya arbetsplatsen som kändes fräsch och modern. Men efter en tid kände många, speciellt kvinnor att de blev väldigt medvetna om sitt utseende. Att de var ständigt iakttagna av manliga medarbetare och att det inte fanns någonstans att gå undan för att få vara ifred.

Läs också: 1 av 3 kvinnor utsatt för sexuella trakasserier på jobbet

När forskarna berättade om de anställdas erfarenheter för husets arkitekt kommenterade han det med att det var förväntat att folk känner sig lite obekväma med den öppna ytan till en början, men att det är som på en nudiststrand ”Först är man lite rädd för att alla tittar på en, men sen tänker man att alla är ju nakna, så ingen tittar på varandra. Och då känns det ok”.

De brittiska forskarna påpekar dock att forskning visar att människor på nudiststränder visst tittar på varandra. Speciellt män i grupp som tittar på kvinnor. Och de jämför det med det öppna kontorslandskapet, där kvinnor blir bedömda efter utseende och måste agera på ett visst sätt utifrån det. Några av de kvinnliga anställda började klä sig annorlunda, andra undvek delar av kontoret som var speciellt exponerande.

Läs också: Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

Läs också: Vänliga trivs sämst i öppna landskap

 

* Studien gjordes av Alison Hirst på Angelina Ruskin University och Christin Schwabenland från University of Bedfordshire. Sammanlagt spenderade forskarna tre år tillsammans med de kommunanställda britterna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.