Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap främjar sexism

Det råder delade meningar om öppna kontorslandskap. Stressande och högljudda menar kritikerna. Ny forskning visar också att de öppna ytorna kan främja sexism.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
Kvinnor känner sig ständigt iakttagna i öppna kontorslandskap. Colourbox.com

Det är två brittiska forskare* som har undersökt hur det gick till när 1 100 kommunanställda flyttade från egna rum till en stor öppen yta. Arbetsplatsen var ett typiskt öppet kontorslandskap med glasväggar, identiska bord och stolar och gemensamma ytor för möten och gemenskap.

Till en början tyckte de flesta anställda om den nya arbetsplatsen som kändes fräsch och modern. Men efter en tid kände många, speciellt kvinnor att de blev väldigt medvetna om sitt utseende. Att de var ständigt iakttagna av manliga medarbetare och att det inte fanns någonstans att gå undan för att få vara ifred.

Läs också: 1 av 3 kvinnor utsatt för sexuella trakasserier på jobbet

När forskarna berättade om de anställdas erfarenheter för husets arkitekt kommenterade han det med att det var förväntat att folk känner sig lite obekväma med den öppna ytan till en början, men att det är som på en nudiststrand ”Först är man lite rädd för att alla tittar på en, men sen tänker man att alla är ju nakna, så ingen tittar på varandra. Och då känns det ok”.

De brittiska forskarna påpekar dock att forskning visar att människor på nudiststränder visst tittar på varandra. Speciellt män i grupp som tittar på kvinnor. Och de jämför det med det öppna kontorslandskapet, där kvinnor blir bedömda efter utseende och måste agera på ett visst sätt utifrån det. Några av de kvinnliga anställda började klä sig annorlunda, andra undvek delar av kontoret som var speciellt exponerande.

Läs också: Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

Läs också: Vänliga trivs sämst i öppna landskap

 

* Studien gjordes av Alison Hirst på Angelina Ruskin University och Christin Schwabenland från University of Bedfordshire. Sammanlagt spenderade forskarna tre år tillsammans med de kommunanställda britterna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält