Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Allt fler sjuka blir uppsagda

Allt fler av de uppsagda privatanställda tjänstemän som får stöd av TRR är sjuka.
– Man blir ju uppsagd på grund av arbetsbrist. Men enligt personalchefer på svenska storföretag som vi talat med, tar man numera inte alls hand om sjuka medarbetare på samma sätt som förr, säger Claes Åberg, kommunikationschef på TRR.
Anita Täpp Publicerad

2012 började TRR, Trygghetsrådet, undersöka hur många av de uppsagda tjänstemän man försöker hjälpa som enligt egen uppgift lider av fysisk eller psykisk ohälsa.

Man fann då att andelen sjuka som blivit uppsagda var 4,5 procent. Två år senare, 2014, hade andelen stigit till 9,5 procent för att under 2016 ha stigit ytterligare, till 13 procent.

När det nu snart är dags för en ny skattning finns inget som tyder på att den här utvecklingen har vänt.

Claes Åberg betonar att ingen har sagt upp till följd av sjukdom, utan på grund av arbetsbrist.

– Men när vi har haft diskussioner med gamla personalchefer och chefer, exempelvis på de större svenska företagen, så säger de att förr tog man hand om de sjuka på ett helt annat sätt än i dag. Man ordnade någon form av speciallösning så att de sjuka fick plats exempelvis i vaktmästeriet, säger Claes Åberg.

– Nu för tiden ser man inte alls samma inställning hos företagen utan låter effektivitetsmåttet gå före. Arbetsgivarnas ansvar för arbetstagarna, som snarare handlar om etik och moral än legala saker, har alltså ändrats. Och det blir inte bättre av internationaliseringen av arbetsmarknaden, snarare tvärt om.

TRR har också sett hur typen av ohälsa snabbt har skiftat.
2012 led 50 procent av de sjuka arbetssökande av fysisk ohälsa, medan 25 procent var drabbade av psykisk ohälsa och resterande exempelvis av en kombination av båda.

2016 led i stället 32 procent av fysisk ohälsa och 50 procent av psykisk ohälsa, framför allt kvinnor.


 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.