Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Allt fler sjuka blir uppsagda

Allt fler av de uppsagda privatanställda tjänstemän som får stöd av TRR är sjuka.
– Man blir ju uppsagd på grund av arbetsbrist. Men enligt personalchefer på svenska storföretag som vi talat med, tar man numera inte alls hand om sjuka medarbetare på samma sätt som förr, säger Claes Åberg, kommunikationschef på TRR.
Anita Täpp Publicerad

2012 började TRR, Trygghetsrådet, undersöka hur många av de uppsagda tjänstemän man försöker hjälpa som enligt egen uppgift lider av fysisk eller psykisk ohälsa.

Man fann då att andelen sjuka som blivit uppsagda var 4,5 procent. Två år senare, 2014, hade andelen stigit till 9,5 procent för att under 2016 ha stigit ytterligare, till 13 procent.

När det nu snart är dags för en ny skattning finns inget som tyder på att den här utvecklingen har vänt.

Claes Åberg betonar att ingen har sagt upp till följd av sjukdom, utan på grund av arbetsbrist.

– Men när vi har haft diskussioner med gamla personalchefer och chefer, exempelvis på de större svenska företagen, så säger de att förr tog man hand om de sjuka på ett helt annat sätt än i dag. Man ordnade någon form av speciallösning så att de sjuka fick plats exempelvis i vaktmästeriet, säger Claes Åberg.

– Nu för tiden ser man inte alls samma inställning hos företagen utan låter effektivitetsmåttet gå före. Arbetsgivarnas ansvar för arbetstagarna, som snarare handlar om etik och moral än legala saker, har alltså ändrats. Och det blir inte bättre av internationaliseringen av arbetsmarknaden, snarare tvärt om.

TRR har också sett hur typen av ohälsa snabbt har skiftat.
2012 led 50 procent av de sjuka arbetssökande av fysisk ohälsa, medan 25 procent var drabbade av psykisk ohälsa och resterande exempelvis av en kombination av båda.

2016 led i stället 32 procent av fysisk ohälsa och 50 procent av psykisk ohälsa, framför allt kvinnor.


 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.