Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Allt fler sjuka blir uppsagda

Allt fler av de uppsagda privatanställda tjänstemän som får stöd av TRR är sjuka.
– Man blir ju uppsagd på grund av arbetsbrist. Men enligt personalchefer på svenska storföretag som vi talat med, tar man numera inte alls hand om sjuka medarbetare på samma sätt som förr, säger Claes Åberg, kommunikationschef på TRR.
Anita Täpp Publicerad

2012 började TRR, Trygghetsrådet, undersöka hur många av de uppsagda tjänstemän man försöker hjälpa som enligt egen uppgift lider av fysisk eller psykisk ohälsa.

Man fann då att andelen sjuka som blivit uppsagda var 4,5 procent. Två år senare, 2014, hade andelen stigit till 9,5 procent för att under 2016 ha stigit ytterligare, till 13 procent.

När det nu snart är dags för en ny skattning finns inget som tyder på att den här utvecklingen har vänt.

Claes Åberg betonar att ingen har sagt upp till följd av sjukdom, utan på grund av arbetsbrist.

– Men när vi har haft diskussioner med gamla personalchefer och chefer, exempelvis på de större svenska företagen, så säger de att förr tog man hand om de sjuka på ett helt annat sätt än i dag. Man ordnade någon form av speciallösning så att de sjuka fick plats exempelvis i vaktmästeriet, säger Claes Åberg.

– Nu för tiden ser man inte alls samma inställning hos företagen utan låter effektivitetsmåttet gå före. Arbetsgivarnas ansvar för arbetstagarna, som snarare handlar om etik och moral än legala saker, har alltså ändrats. Och det blir inte bättre av internationaliseringen av arbetsmarknaden, snarare tvärt om.

TRR har också sett hur typen av ohälsa snabbt har skiftat.
2012 led 50 procent av de sjuka arbetssökande av fysisk ohälsa, medan 25 procent var drabbade av psykisk ohälsa och resterande exempelvis av en kombination av båda.

2016 led i stället 32 procent av fysisk ohälsa och 50 procent av psykisk ohälsa, framför allt kvinnor.


 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.