Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa vanligaste orsaken till sjukskrivning

Den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän är psykisk ohälsa.
Och många unga stressar så mycket att deras hälsa är i fara.
– Det är alarmerande när unga som befinner sig i början av sitt yrkesliv riskerar att bli sjuka av jobbet. Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.
David Österberg Publicerad

För två veckor sedan kom rapporten ”Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän”. I den har forskare från Karolinska institutet studerat sjukfrånvaron bland samtliga privatanställda tjänstemän under 2012.

Enligt rapporten var 7,6 procent av tjänstemännen sjukskrivna minst 14 dagar under året. Kvinnor var oftare sjukskrivna än män, men antalet sjukdagar var ungefär lika många hos männen som hos kvinnorna. Personer med lägre utbildning var oftare sjukskrivna jämfört med personer med universitetsutbildning.

Studien visar också att psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Samtidigt visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Unionen att många unga stressar så mycket att de riskerar att skada sin hälsa. Var tredje tjänsteman i åldern 20-35 år upplever att deras arbetsbelastning kan utgöra en hälsorisk.

– Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar. Vi har länge vetat att många är stressade, men att så många unga är utsatta är oroväckande, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Enligt undersökningen från Unionen uppger fler kvinnor än män att de har en arbetsbelastning och ett arbetstempo som riskerar att skada deras hälsa. Otydliga krav från chefer är ett av de största stressmomenten.

– För att minska stressen behöver arbetsgivarna se till att uppgifter fördelas jämnt mellan kollegorna, att det finns uppbackning om någon är frånvarande och att alla på jobbet vet vad som förväntas av dem, säger Martin Linder.

En person som utsätts för långvarig stress kan drabbas av utmattningssyndrom. Symptomen kommer oftast smygande under flera år och är både fysiska och psykiska. Tidiga tecken är bland andra dåligt minne, trötthet som inte försvinner trots god sömn, upprepade infektioner, magont och minskad sexlust.

Själva insjuknandet kan komma plötsligt. En utbränd person kan få svårt att orientera sig, läsa eller följa med i samtal. Personen kan också få fysiska besvär som hjärtklappning och yrsel och bli väldigt ljudkänslig. Många blir också lättirriterade, har svårt att planera och känner sig utmattade.

Förutom det mänskliga lidande som utmattningssyndrom orsakar kostar sjukskrivningarna mycket pengar, både för samhället och arbetsgivaren. 2014 gjorde Arbetsmiljöverket en beräkning för att visa arbetsgivare hur mycket det kostar dem att en anställd går in i väggen. Enligt myndigheten kostar en utbränd medarbetare omkring 400 000 kronor i form av minskad produktion, sjuklön och rekrytering och inskolning av vikarie (se bildspel).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.