Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Tusentals medlemmar kan bli utan pensionsavtal

Nyligen sa arbetsgivarna upp ett pensionsavtal som gäller Unionenmedlemmar på kooperativa företag och inom den ideella sektorn. Ett förhastat beslut, anser facket enligt vilket ett nytt avtal inte skulle ge medlemmarna några fördelar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Hasse Holmberg/TT, Peter Andersen/Colourbox.com
Bilden är ett montage. Hasse Holmberg/TT, Peter Andersen/Colourbox.com

I dag har många anställda på kooperativa företag och inom den ideella sektorn ett pensionsavtal i linje med det ITP-avtal som gäller anställda inom industrin. Hur det blir i framtiden är dock osäkert efter att arbetsgivarna nyligen sagt upp avtalet med PTK.

För anställda på företag och organisationer som hör till arbetsgivarorganisationen KFO finns i dag sex olika pensionsavtal. KFO vill nu att de omkring 110 000 anställda i medlemsföretagen i stället ska omfattas av ett och samma avtal. Enligt tidningen Arbetsvärlden leder de olika pensionsavtalen till att arbetsgivare måste ha kontakt med flera olika pensionsaktörer som Folksam, Collectum och Fora. Det i sin tur kan leda till att anställda blir utan pensionsavsättningar.

Omkring 35 000 av KFO-företagens anställda tillhör pensionsavtalet med PTK. Minst 3 000 av dem uppges vara medlemmar i Unionen, bland annat anställda på kooperativa företag som Riksbyggen och OKQ8.

Jaan Kolk som är PTK:s förhandlingsledare anser att uppsägningen av avtalet var ”förhastad”.

 KFO borde dra tillbaka sin uppsägning. Det normala är att man kommer överens om grundläggande förändringar som gäller pensioner och omställningar utan att gällande avtal sägs upp.

Enligt Jaan Kolk innebär pensionsavtalet som finns på PTK-sidan lägre avgifter än det som KFO vill att PTK ska gå över till. PTK-avtalet ger nämligen de anställda del av de upphandlade alternativen i ITP-systemet, det största tjänstepensionssystemet för tjänstemän i privat sektor.

 Det gäller de nuvarande avgifterna, möjligtvis skulle de kunna förändras. Men man kan i vart fall säga att de inte kommer att bli lägre. I det perspektivet finns det inga fördelar för PTK:s medlemmar att lämna ITP-systemet, säger Jaan Kolk.

KFO har dessutom sagt upp omställningsavtalet med PTK. Genom det kan anställda som sägs upp på grund av arbetsbrist få stöttning och ekonomisk hjälp via Trygghetsrådet TRR.

 Vi har goda erfarenheter av TRR:s arbete. Men KFO vill att vi ska gå in i ett nytt trygghetsråd som ska byggas upp utifrån en konstruktion som ännu inte finns på KFO:s område. Vi vet att vi har väl fungerande trygghetsråd, men inte vad som ska komma i stället.

Det uppsagda avtalet löper ut vid årsskiftet. Men vad som händer i fall parterna inte är överens är, enligt Jaan Kolk, knappast solklart.

 KFO har sagt att man väljer att tillämpa gällande regler, men det blir närmast en ensidig arbetsgivarutfästelse. Det är problematiskt.

KFO har av naturliga skäl en annan syn på frågan. Jesper Neuhaus som är KFO:s förhandlingsledare anser att man var mer eller mindre tvungen att säga upp avtalet.

 Vi kan inte leva kvar med den lösning vi har i dag när vi inte kan svara för att alla våra arbetsgivare betalar in rätt avgift till rätt aktör. Vi måste verkligen göra något.

Jesper Neuhaus medger att avgifterna i ITP-systemet är lägre än i de övriga systemen, men menar att det kan förändras framöver.

 Vi har 110 000 som jobbar på våra företag. Delar vi upp dem i mindre kollektiv har varje del inte så lätt att förhandla sig till låga avgifter. Men går alla 110 000 på samma avtal är vi stora nog.

Att KFO också sagt upp omställningsavtalet beror, enligt Jesper Neuhaus, på att PTK-avtalet inte omfattar visstidsanställda. Många som arbetar på KFO:s medlemsföretag, exempelvis personliga assistenter, har därför ingen möjlighet att få hjälp med omställning i dag.

Jesper Neuhaus hyser dock hopp om att man ska komma i mål med en överenskommelse före årsskiftet.

 Vi förutsätter att vi inte blir avtalslösa, men hinner vi inte klart får vi lösa det som parter. De anställda kommer att få avgifter till pensioner och försäkringar inbetalda.

KFO

KFO är en arbetsgivarorganisation för kooperativa företag och organisationer, idéburna företag och civilsamhälle. Medlemmarna, cirka 4 000 företag, finns inom många branscher som till exempel personlig assistans, handel och tjänsteföretag.

Det uppsagda avtalet löper ut den 31 december och omfattar cirka 35 000 av de 110 000 anställda som finns på KFO:s medlemsföretag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.