Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Unionen: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

Snart kan anställda få rätt att jobba kvar tills de fyller 69. En nödvändig förändring, anser Unionen, som dock anser att det krävs satsningar på arbetsmiljö och kompetensutveckling om höjd pensionsålder ska kunna bli verklighet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Unionen tror att höjd pensionålder är en förutsättning för att pensionsystemet ska fungera. Dock kräver en höjning satsningar på såväl arbetsmiljö som kompetensutveckling. Colourbox.com

Genom att höja pensionsåldrarna ska anställda förmås stanna längre i arbetslivet. Det är avsikten bakom det förslag som, enligt Dagens Nyheter, kan komma från regeringen nästa år.

Förslaget skulle innebära att den tidigaste pensionsåldern, det vill säga den ålder när man har rätt att plocka ut sin allmänna pension, höjs från 61 till 63 år. Samtidigt skulle rätten för anställda att få jobba kvar höjas från 67 till 69 år.

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, konstaterar att pensionsåldern måste höjas för att pensionssystemet ska vara hållbart i fortsättningen när vi lever längre och andelen pensionärer i förhållande till andelen som arbetar ökar.

Unionen har två ingångar i frågan om höjd pensionsålder.

– Dels måste en sådan höjning gå hand i hand med satsningar på förbättrad arbetsmiljö. Vi vet att tjänstemännen drabbas hårt av stress och pressas hårt för att klara av sina arbetsuppgifter i dag, därför måste både arbetsgivare, fack och regering fundera över vad som måste göras om pensionsåldern höjs, säger Henrik Ehrenberg.

– Dels handlar det om kompetensutveckling. När man förväntas arbeta längre kommer kraven på att man ska kunna byta jobb och arbetsuppgifter öka. Därför måste möjligheten att kunna byta spår i livet fungera bättre än i dag.

Båda dessa punkter förväntar sig Unionen ska finnas med i regeringens proposition när förslaget om höjd pensionsålder läggs fram.

Dessutom måste regelverken framför allt vad gäller arbetslöshetsförsäkringen och sjukersättningen, som tidigare kallades förtidspension, ses över och förändras när pensionsåldern höjs, anser Unionen.

Läs mer: Bättre hälsa och tuffare regler får äldre att jobba längre

Arbetsmarknadens parter uppges att i stort sett stå bakom de planerade förändringarna. Det stora undantaget är arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som anser att en höjning av pensionsåldern från 67 till 69 år skulle hämma företagens vilja att anställa äldre eftersom riskerna ökar för mycket.

Även på LO-sidan finns dock invändningar. Kommunals ordförande Tobias Baudin påpekar för TT att medlemmarnas snittålder för pensionering är strax över 63 år, detta på grund av den tuffa arbetsmiljön med otrygga arbetsvillkor och för få anställda.

– Det känns som väldigt verklighetsfrånvänt för medlemmarna när det börjar pratas om att jobba till 69, säger Tobias Baudin till TT.

Kommunal vill att både arbetslöshetsförsäkringen och sjukersättningen höjs till 67 år i samband med en höjd pensionsålder.

Tidigare har det sagts att de nya reglerna ska kunna finnas på plats 2020. Enligt Dagens Nyheter kan det dock bli senare. Det kan även införas övergångsregler som gör att de som är nära pensioneringen inte berörs,

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljardbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året upptäckte man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 
 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.