Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: ”Politikerna bör hålla fingrarna borta”

Unionen gör tummen ned för allianspartiernas hot om lagstiftning om lägre ingångslöner. Det är parterna som ska reglera den saken även i fortsättningen, anser Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Niklas Hallstedt Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Vilhelm Stokstad / TT

Förslaget som Alliansen presenterade under tisdagen går ut på att nyanlända och ungdomar under 23 år som inte har fullständig gymnasieutbildning ska kunna anställas för 70 procent av den avtalade ingångslönen i upp till tre år. Ett lönetak på 21 000 kronor i ingångslön innebär att det går att tjäna som mest 14 700 kronor.

Dessutom är Alliansen tydligt med att de vill driva igenom förslaget via lagstiftning om inte arbetsmarknadens parter kommer överens om hur man ska öppna arbetsmarknaden för nyanlända före valet nästa år.

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett ”olyckligt” agerande av politikerna. Inte minst med tanke på att det redan pågår diskussioner och förhandlingar på flera håll mellan parterna. Bland annat sitter Unionen sedan en tid i diskussioner med Teknikföretagen. Även i det fallet handlar det om att den nyanställde i tre års tid ska kunna ha en lägre lön än avtalets lägstalön. Stödet ska vara enkelt utformat och gå direkt från staten till den anställde för att undvika krångel för företagen.

– Vi har en lång och framgångsrik tradition av att parterna reglerar anställningsvillkor och löner. Det finns ingen som helst anledning att frångå den principen, säger Niklas Hjert.

– Politikerna bör hålla fingrarna borta från de här frågorna. Det är mycket bättre att åstadkomma bra långsiktiga och hållbara lösningar som kan vara över flera mandatperioder, oavsett vilken politisk majoritet som styr landet.

Från Svenskt Näringsliv hörs däremot andra tongångar. I ett pressmeddelande i går sa vd:n Carola Lemne att man ser positivt på Alliansens förslag och inte utesluter lagstiftning. Om samtalen mellan parterna misslyckas ”är det rimligt att politiken griper in och lagstiftar utan parternas medverkan”, sade Lemne.

– Det är en väldigt kortsiktig inställning att jubla över en lagstiftning som går ens egen väg. Risken är att den förändras och går någon annans väg i stället. Det naturliga är att man vill ta ansvar och hitta lösningar i förhandlingar, anser Niklas Hjert som inte är beredd att uttala sig om innehållet i Alliansens förslag.

Enligt honom sätter dock inte utspelet extra press på parterna att nå snabba resultat.

– Nej, den stora drivkraften är inte vad politikerna gör och inte gör. Den riktiga pressen för oss handlar om att lösa utmaningen och hitta lösningar så att de som står långt från arbetsmarknaden kommer in på den.

När en eventuell överenskommelse med Teknikföretagen kan vara klar vill inte Niklas Hjert uttala sig om.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.