Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otrygghet bromsar kvinnors företagande

Om fler kvinnor ska våga starta företag måste socialförsäkringarna ändras så att de blir mer gynnsamma för egenföretagare. Det anser Unionen.
Anita Täpp Publicerad

I Rapporten ”Kvinnors företagande regionalt”, som bygger på en undersökning som Unionen låtit SKOP göra, konstateras att en stor majoritet av Sveriges egenföretagare fortfarande är män.
Endast en knapp tredjedel är kvinnor och så har det varit under de senaste tio åren.

I den svenska mediankommunen drivs 29 procent av egenföretagen av kvinnor.  
Men det skiljer mycket regionalt. I Danderyd är exempelvis drygt 40 procent av företagarna kvinnor medan de endast är drygt 20 procent i Överkalix.

En anledning till att inte fler kvinnor driver egna företag kan vara att de oftare än män upplever att villkoren för att driva företag i Sverige inte är bra. I undersökningen uppgav 45 procent av kvinnorna att de tyckte  att förutsättningarna var ganska eller mycket dåliga medan 32 procent av männen ansåg det.

Den enskilt största orosfaktorn för kvinnliga företagare är enligt rapporten vad som händer om de blir sjuka. Vilket för övrigt också är den faktor som skiljer sig mest från männens uppfattning. Medan 28 procent av kvinnorna i undersökningen är mest oroliga för det här, är 22 procent av männen det.

En bromskloss för kvinnorna kan också vara villkoren i föräldraförsäkringen.
Ett exempel är att den nuvarande utformningen av systemet gör det svårt att vara föräldraledig på heltid samtidigt som man bedriver företag - vilket exemeplvis kan behövas för att man ska kunna behålla kontakten med kunderna. Det drabbar främst kvinnor, eftersom dessa tar ut runt 80 procent av föräldradagarna, påpekar förbundet.

- Kvinnors oro är befogad eftersom de använder socialförsäkringssystemen i högre grad än män samtidigt som systemen inte är anpassade efter egenföretagares villkor. Därför har kvinnorna också mer att förlora och det är inte rimligt. Socialförsäkringssystemen måste anpassas så att fler kvinnor också vågar ta steget att driva eget företag, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande i en kommentar till rapporten.

Unionen föreslår att:

  • Socialförsäkringssystemen anpassas för att inkludera egenföretagare vid sjukdom.
  • Det blir möjligt att bedriva företagsverksamhet samtidigt som man är föräldraledig.
  • Kommuner ger riktade företagsutbildningar om frågor som är särskilt viktiga för kvinnor, som socialförsäkringssystemet och finansiering.

Fotnot: Undersökningen har gjorts med hjälp av statistik från SCB och en enkätundersökning gjord av SKOP på Unionens uppdrag mellan november 2016 och januari 2017.

Här finns högst och lägst andel kvinnliga företagare:

Högst andel:
1. Danderyd (40,8%)
2. Lidingö (39,1)
3. Vaxholm (38,8%)
4. Hofors (37,1%)
5. Stockholm (36,6%)
6. Vännäs (35,9%)
7. Nacka (35,9%)
8. Täby (35,9%)
9. Lund (35,1%)
10. Eslöv (35,1%)

Lägst andel:
1. Överkalix (21,3%)
2. Tanum (21,4%)
3. Storfors (21,5%)
4. Pajala (21.6%)
5. Laxå (23,0%)
6. Åtvidaberg (23,1%)
6. Sävsjö (23,1%)
8. Boxholm (23,4%)
9. Munkedal (23,5%)
10. Vansbro (24,3%)

Källa: SCB:s statistik från 2014

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.