Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så behåller du bra medarbetare

Det är ofta svårt att behålla duktig personal. Men genom att undvika några vanliga misstag kan du få talangerna att stanna kvar och trivas. Så här slutar du att skrämma iväg bra medarbetare.
Publicerad
Colourbox
Undvik de här misstagen för att få duktiga medarbetare att stanna, så slipper du böna och be dem att vara kvar. Colourbox

Utbrändhet, burnout, är dessvärre ett välbekant ord för de flesta av oss. Nu finns det också ett snarlikt ord, brownout (vilket kan översättas med att tappa sugen eller förlora gnistan) som betecknar vad som händer när anställda tröttnar och börjar se sig om efter ett nytt jobb. Ordet är myntat av den Chicagobaserade ledarskapskonsulten, Michael Kibler, som länge studerat fenomenet.    

Till skillnad från burnout handlar brownout inte om en uppenbar kris utan om att sakta tappa gnistan och slockna. Förloppet kan liknas vid en döende stjärna som långsamt bleknar bort på himlen. Och det är vad som händer när en lysande medarbetare tappar sugen och i tysthet funderar på att söka sig vidare, menar Michael Kibler i en artikel på LinkedIn.

Men det behöver inte gå så långt. Knepet med att behålla bra personal är att upptäcka och undvika några förödande fallgropar som kan leda till brownout.

Här är misstagen som du ska undvika, enligt Michael Kibler:

Skrota dumma regler. Visst måste det finnas regler på en arbetsplats men rensa bort de som är självklara eller övernitiska. När kreativa människor känner sig övervakade och misstrodda kommer de snart att söka sig någon annanstans.

Läs mer: Chefer vill ha de anställda på kontoret

Kräv mer av de lata. Säg ifrån när någon medarbetare ligger på latsidan och presterar dåligt. Annars spiller det över på hela arbetsgruppen. Det spelar ingen roll hur bra medlemmarna i ett band spelar om en av dem inte kan hålla takten. Publiken kommer mest att höra den som spelar sämst. Samma sak gäller för ett företag.

Snåla inte med beröm. Alla gillar uppmuntran och högpresterande människor är inget undantag. Även de som är motiverade behöver få höra att de gör en bra insats. Men tänk på att samma sorts uppskattning kanske inte funkar för alla. Ta reda på vilken sorts feedback dina medarbetare behöver för att må bra.

Läs mer: Så ger och tar du feedback

Visa engagemang. Mer än hälften av alla som byter jobb gör det på grund av att relationen till chefen är dålig. En ledare som inte bryr sig kommer alltid att ha en hög personalomsättning. Visa i stället mänsklighet och bry dig om dina medarbetare, fira deras framgångar och stöd dem i svåra perioder.

Läs mer: Respektfulla chefer? Ja, tack!

Ge sammanhang. Det kan tyckas effektivt att snabbt dela ut arbetsuppgifter utan alltför mycket prat. Men det är ett misstag att inte involvera dina medarbetare i en större helhet och berätta om företagets mål, syften och strategier. Människor tappar lätt sugen om de känner sig utestängda och inte ser den långsiktig meningen i vad de gör.

Läs mer: Målstyrning gör jobbet enklare

Se upp för mördande tristess. Om dina medarbetare inte har roligt på jobbet –  ja, då gör du något fel som chef. Hur ska människor kunna ge sitt allt om de inte har kul? Dessutom fungerar humor, glädje och lek som ett vaccin mot brownout – det vill säga att tappa sugen. Exempelvis satsar Google medvetet på lekfulla aktiviteter för att de anställda ska trivas. Egentligen är det enkelt: Om det är kul på jobbet presterar vi bättre och vill inte byta arbetsplats.

Läs mer: Tråkigt på jobbet kan leda till ohälsa

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet