Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionens medlemmar erbjuds sjukvårdsförsäkring
Unionen beslutade nyligen att man inom något år kommer att erbjuda alla medlemmar möjligheten att teckna sjukvårdsförsäkring. Frågan är kontroversiell, inte minst inom fackrörelsen, då motståndarna menar att privata alternativ ger gräddfil till sjukvården.
Antalet personer som har en privat sjukvårdsförsäkring har ökat lavinartat sedan sekelskiftet. I september i år omfattades 640 000 av en privat försäkring, vilket är sex gånger fler än år 2000. Det rapporterar Dagens Arena och hänvisar till siffror från branschorganisationen Svensk Försäkring.
Antalet anställda som erbjuds sjukvårdsförsäkring från sina arbetsgivare ökar också. En försäkring som täcker sjukvårdsrådgivning, vårdplanering och vård men som också innebär företräde till vård och behandling.
Unionens ordförande Martin Linder (då andre vice ordförande) sade till Kollega i början av 2014 att fördelen med en försäkring kopplad till fackmedlemskap i stället för till arbetsgivaren är att den då blir mer flexibel eftersom den följer med om man byter jobb.
Men frågan är kontroversiell och splittrar facken. Enligt en kartläggning i Dagens Arena erbjuder sju av tio fack inom TCO och Saco privata försäkringar till sina medlemmar, medan inget av LO-facken gör så. LO har dessutom har antagit en motion om att styrelsen ska verka för att stoppa privata sjukvårdsförsäkringar.
Martin Linder menade 2014 att Unionen skulle se över hur privata alternativ påverkar den allmänna sjukvården.
– En aspekt vi måste fundera på som aktör är hur det påverkar vårt offentliga sjukvårdssystem. Avlastar det sjukvården eller är det ett sätt att skapa mer segregering där vissa grupper får en gräddfil till sjukvården?
Läs mer: Sjukvård som förmån ökar
Men nu har förbundet ändå landat i att erbjuda samtliga drygt 600 000 medlemmar möjligheten att inom något år teckna privat sjukvårdsförsäkring. En möjlighet som än så länge bara omfattar förbundets egenföretagarmedlemmar.
Enligt Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, beror beslutet dels på att många medlemmar efterfrågat möjligheten, dels på att många av Unionens fackliga konkurrenter erbjuder sjukvårdsförsäkring.
– Det är en svår och till viss del ideologisk fråga men styrelsen har tittat rationellt och sakligt på det här.
– Det finns ett önskemål från medlemmarna som i mångt och mycket bottnar i att man vill få hjälp att komma tillbaka i arbete så fort som möjligt, man vill inte vara borta.
Även om Unionen vill se en fungerande företagshälsovård menar Martin Wästfelt att det är svårt att hävda att det snarare skulle vara arbetsgivarens ansvar att erbjuda försäkring, eftersom många problem med ohälsa beror på sådant som inte är arbetsrelaterat. Dessutom har många fler medlemmar chansen att teckna försäkringen via Unionen.
– Men det kommer ändå att kosta relativt mycket och många kommer tycka att det är för dyrt. Intresset är större bland medlemmar med längre utbildning och högre befattning.
Och högre lön?
– Ja. Men det skapar även en möjlighet för dem med en svagare position eftersom det blir billigare hos oss och man inte behöver genomgå en hälsoprövning.
Unionen har även övervägt hur den allmänna sjukvården påverkas av privata försäkringsalternativ och här hänvisar Martin Wästfelt till att regeringen nyligen kommit fram till att privat sjukvård inte ska tränga undan den allmänna, vilket man vill säkra i lagstiftning. Den privata kön ska snarare gå till ”överkapacitet”, exempelvis då landstinget inte har råd att genomföra fler höftoperationer.
Unionens medlemmar kommer sannolikt att kunna teckna sjukvårdsförsäkring från och med årsskiftet 2017/2018.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
