Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Björn Eriksson kämpar för att behålla kontanterna

Kontanterna är på väg att försvinna i Sverige. Det kan vara svårt både att ta och sätta in pengar. Björn Eriksson har startat ett uppror mot bankernas lönsamma strategi.
Johanna Rovira Publicerad 28 november 2016, kl 09:55

Hur kom det sig att du startade kontantupproret för ett och ett halvt år sedan?
– 2005 avreglerades kontanthanteringen och storbankerna tog över ansvaret. Bankerna tjänar miljardbelopp på att slippa hantera kontanter och försöker med fiffelartade metoder jävlas med folk som vill använda kontanter. Antalet bankomater minskar – vi har minst antal automater i Europa efter Tjeckien – och kortavgifterna höjs. På grund av vår enormt stora tillit till myndigheterna är vi totalt utlämnade till bankerna. Tror du att det kommer att vara avgiftsfritt att ”swisha” eller betala med kort när det inte längre finns något alternativ?

Är inte det kontantlösa samhället en god idé?
– Vi beskylls ofta för att vara omoderna töntar som inte hänger med, men jag använder själv både kontokort och Swish – det finns tveklöst stora fördelar med det. Men i Ydre där jag bor stora delar av tiden saknas mobiltäckning i vissa delar. För en del äldre finns inte på kartan att använda kort och före detta fångar är inte betrodda att ha kontokort. Sedan har vi turister och asylsökande – för en stor grupp människor är kontanter det enda alternativet.

Som före detta polis måste du väl uppskatta att rånrisken minskar?
– Rånen kommer inte att försvinna, bara förflyttas. Rånen mot storbankerna minskar, men risken för mindre butiker, utan kameror och säkerhetsutrustning, som fortfarande måste ta emot kontanter, ökar. Dessutom kan man fråga sig vad bedrägerierna kostar. Bankerna vägrar prata om bedrägerierna och jag blir alltid misstänksam när uppgifter hemlighålls. Jag är övertygad om att det stjäls jättestora belopp via kortbedrägerier, men bankerna tjänar ändå mer på att slippa kontanthanteringen.

Som ordförande i Säkerhetsbranschen – talar du inte i egen sak?
– Bland dem jag företräder finns både vinnare och förlorare i ett samhälle utan kontanter. För mig är det här främst en demokratifråga – en massa människor lämnas i sticket för att bankerna ska tjäna storkovan.

Men går det att stoppa det kontantlösa samhället?
– Om den folkliga vreden fortsätter att växa ökar sannolikheten för att det går. Är det fullständigt orimligt att ställa kravet att bankerna enas om att ta emot pengar åtminstone några timmar någon dag i veckan? För att överhuvudtaget få banktillstånd i Sverige borde krävas att banken ska ha en lösning på hur kontanter hanteras!

Vad vet DU om kontanter? Testa dina kunskaper här!

Kontantkramare. Och kortkramare. Björn Eriksson menar att båda betalsätten behövs.

Om Björn Eriksson

ÅLDER: 71 år.

AKTUELL: Ordförande i Riksidrottsrörelsen och Säkerhetsbranschen. Grundare av nätverket Kontantupproret.

KARRIÄR: Chef för Tullverket, Kustbevakningen, Rikspolisen, hederspresident Interpol, Landshövding i Östergötlands län.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.