Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Björn Eriksson kämpar för att behålla kontanterna

Kontanterna är på väg att försvinna i Sverige. Det kan vara svårt både att ta och sätta in pengar. Björn Eriksson har startat ett uppror mot bankernas lönsamma strategi.
Johanna Rovira Publicerad

Hur kom det sig att du startade kontantupproret för ett och ett halvt år sedan?
– 2005 avreglerades kontanthanteringen och storbankerna tog över ansvaret. Bankerna tjänar miljardbelopp på att slippa hantera kontanter och försöker med fiffelartade metoder jävlas med folk som vill använda kontanter. Antalet bankomater minskar – vi har minst antal automater i Europa efter Tjeckien – och kortavgifterna höjs. På grund av vår enormt stora tillit till myndigheterna är vi totalt utlämnade till bankerna. Tror du att det kommer att vara avgiftsfritt att ”swisha” eller betala med kort när det inte längre finns något alternativ?

Är inte det kontantlösa samhället en god idé?
– Vi beskylls ofta för att vara omoderna töntar som inte hänger med, men jag använder själv både kontokort och Swish – det finns tveklöst stora fördelar med det. Men i Ydre där jag bor stora delar av tiden saknas mobiltäckning i vissa delar. För en del äldre finns inte på kartan att använda kort och före detta fångar är inte betrodda att ha kontokort. Sedan har vi turister och asylsökande – för en stor grupp människor är kontanter det enda alternativet.

Som före detta polis måste du väl uppskatta att rånrisken minskar?
– Rånen kommer inte att försvinna, bara förflyttas. Rånen mot storbankerna minskar, men risken för mindre butiker, utan kameror och säkerhetsutrustning, som fortfarande måste ta emot kontanter, ökar. Dessutom kan man fråga sig vad bedrägerierna kostar. Bankerna vägrar prata om bedrägerierna och jag blir alltid misstänksam när uppgifter hemlighålls. Jag är övertygad om att det stjäls jättestora belopp via kortbedrägerier, men bankerna tjänar ändå mer på att slippa kontanthanteringen.

Som ordförande i Säkerhetsbranschen – talar du inte i egen sak?
– Bland dem jag företräder finns både vinnare och förlorare i ett samhälle utan kontanter. För mig är det här främst en demokratifråga – en massa människor lämnas i sticket för att bankerna ska tjäna storkovan.

Men går det att stoppa det kontantlösa samhället?
– Om den folkliga vreden fortsätter att växa ökar sannolikheten för att det går. Är det fullständigt orimligt att ställa kravet att bankerna enas om att ta emot pengar åtminstone några timmar någon dag i veckan? För att överhuvudtaget få banktillstånd i Sverige borde krävas att banken ska ha en lösning på hur kontanter hanteras!

Vad vet DU om kontanter? Testa dina kunskaper här!

Kontantkramare. Och kortkramare. Björn Eriksson menar att båda betalsätten behövs.

Om Björn Eriksson

ÅLDER: 71 år.

AKTUELL: Ordförande i Riksidrottsrörelsen och Säkerhetsbranschen. Grundare av nätverket Kontantupproret.

KARRIÄR: Chef för Tullverket, Kustbevakningen, Rikspolisen, hederspresident Interpol, Landshövding i Östergötlands län.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Lista: Så blir du chefen alla vill ha

Vill du bli en omtyckt drömchef som alla medarbetare vill ha? Här är pusselbitarna som kan ta dig dit.
Elisabeth Brising Publicerad 29 januari 2026, kl 06:01
Bygg engagemang i gruppen och coacha effektivt. Det finns knep för att bli både omtyckt och framgångsrik som ledare. Foto: Colourbox

1. Bygg engagemang

Nej, du kan inte tvinga någon att bli engagerad, men det finns faktorer som påverkar gruppers engagemang. Att ha en god psykosocial arbetsmiljö, stark vi-känsla, tydlig företagskultur och starka team är viktigt. 

Konflikter, oro och missnöje dränerar arbetslusten och sänker produktiviteten. Dessutom gör det att talanger riskerar att lämna, vilket kan försämra arbetsplatsens rykte. 

2. Lär dig coacha effektivt  

En omtyckt chef ställer fler frågor än den pratar själv. Det är kontentan i ett coachande ledarskap. Var nyfiken och låt den som upplever problem komma med förslag på egna lösningar.

Du behöver inte motivera vuxna människor eller lösa alla deras utmaningar. Däremot behöver du vara ett bollplank som ställer de frågor de kan hitta svaret på. Ha höga positiva förväntningar. Uppmana medarbetare att våga testa olika lösningar på problem.

3. Ställ de viktigaste frågorna 

Den coachande chefens viktigaste frågor till medarbetaren är: 

Vad tänker du nu? 
Vad vill du? 
Vad behöver du? 
Vilka alternativ ser du? 
Vilka lösningar blir bäst för dig? 
När ska du göra det här? 
Och: Vad behöver du för stöd?

4. Acceptera att allt förändras 

AI, tech, geopolitik, pandemi, naturkatastrofer. Samhället förändras rekordsnabbt. Som chef behöver du sprida lugn, hopp och vara flexibel. Viljan att testa nytt och navigera tryggt i osäkerhet är viktiga egenskaper hos dagens ledare.

5. Skulle medarbetarna rekommendera dig? 

85 procent skulle rekommendera sin chef, enligt en enkät från Simployer. Ett ganska högt betyg. Men vågar du fråga vad medarbetarna tycker om ditt ledarskap? De flesta chefer har goda referenser från chefskollegor och överordnade. Men skulle dina medarbetare ösa beröm över dig?

6. Varning för petighet och floskler

Att vara noggrann är en sak, att framföra kritik konstruktivt en annan. Undvik att rutinmässigt korrigera andras arbete, detaljstyra och försöka hitta fel. Ge även feedback på det som fungerar bra. 

Undvik maktspråk som onödigt krångliga termer för att linda in saker eller få budskapet att framstå som mer avancerat än det är.

Källa: Simployers HR-expert Cecilia Fredriksson.