Vi befinner oss i en ovanlig högkonjunktur, enligt ekonomerna. Trots negativ ränta, underskott i statens kassa och låg inflation har vi snabb tillväxt. Men inte lika snabb som förra årets.
– Ekonomin förra året var dopad, men dopningen avtar, sade Lars Jagrén, Unionens chefsekonom vid en presskonferens på onsdagen.
– Vi har fått revidera vår prognos från i våras något på grund av en skakigare exportmarknad och färre nyanlända än väntat.
Efter finanskrisen har Sverige kommit upp till en stabilare tillväxt om än på en lägre nivå än före krisen och de värsta åren är bakom oss, enligt Jagrén, som delvis bygger sina profetior på förbundets branschbarometer, gjord i september. 542 Unionenklubbar på större företag ger en fortsatt optimistisk bild av produktion, lönsamhet och investeringar.
Även ärendeindikatorn, som tar tempen på hur många och vilken typ av ärenden som kommer till Unionen från olika medlemmar, pekar på fortsatt hyggliga tider. BNP väntas växa med 3,5 procent i år och 2,6 procent nästa år.
Förbundet räknar med en bra sysselsättning framgent, arbetslösheten sjunker totalt, men arbetsmarknaden är tudelad. Samtidigt som det råder brist på arbetskraft ökar antalet inskrivna bland de utsatta på arbetsmarknaden – personer med utländsk bakgrund eller arbetssökande utan gymnasieutbildning, bland andra.
– Arbetslöshetssiffrorna kan dock börja ticka uppåt när de nyanlända kommer ut på arbetsmarknaden om något år, säger Lars Jagrén.
Det finns dock en internationell osäkerhet som kan påverka Sveriges ekonomi. Val i Frankrike och Tyskland kommer att påverka liksom Brexit.
– Vi vet ännu inte vilka långsiktiga följdeffekter Brexit får för Sverige. Presidentvalet i USA, där Trump är ett oskrivet kort vad gäller politiskt program, för att uttrycka sig snällt. Populism och protektionism är illavarslande hot, inte bara mot svensk ekonomi, säger Lars Jagrén.
