Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ellos digitala resa

När postorder blir e-handel blir personal av med jobbet. Men på Ellos i Borås tror man att den sista neddragningen är gjord. Nu väntar man på att försäljningen ska ta fart.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Marie Carlander, tv, fick efter en omorganisation nya arbetsuppgifter. Här med Unionens klubbordförande Hans Lindau, th. Anna-Lena Lundqvist

I det jättelika lagret i byggnaden intill motorvägen flyter verksamheten på som vanligt. Varor hämtas i hyllorna, skickas upp på transportbanden och vidare ut till de anställda som lägger varorna i paket. Det är i processen innan dess, på kontoret, som något har skett.

Det klassiska postorderföretaget Ellos har gått och blivit digitalt. Men det gick inte över en natt. Redan i slutet av 1990-talet började man med e-handel, men 2013 blev ett avgörande år. De nya ägarna, riskkapitalbolaget Nordic Capital, tog över. Transformationen började. Ellos skulle bli ett renodlat e-handelsföretag.

Två omorganisationer och hundra uppsägningar senare hoppas facket att sista steget är taget.

– Nu tror vi att företaget är rustat för att vända trenden. Vi kommer nog inte att bli fler anställda, men omsättningen kommer förhoppningsvis öka igen, säger Hans Lindau, Unionens klubbordförande på Ellos.

– Det har varit jättetufft. De nya ägarna har satt fingret på saker som våra tidigare ägare inte gjorde. Nu gäller att få handelsrörelsen lönsam, annars har vi inget berättigande.

Vi jobbar mycket närmare marknaden

En förändring av stor betydelse, både symbolisk och praktisk, är att postorderkatalogen togs bort 2014. Symbolisk eftersom katalogen under drygt 60 år har varit Ellos ansikte utåt, praktisk eftersom det är direkt knutet till sättet man arbetar på. Och när man inte längre gör en katalog förlorade den grafiska avdelning som arbetar med tryckt media helt sin funktion.

Samtidigt öppnar det för nya arbetssätt. Det har Karin Berg som är produktchef fått uppleva.

– Förr köpte vi in kläder i två omgångar per år, eftersom katalogen kom ut höst och vår. I dag köper vi in månadskollektioner. Vi jobbar mycket närmare marknaden.

Helt klart har digitaliseringen inneburit att kunderna har fått större makt. Nu håller företaget koll på försäljningen och kundernas kommentarer på nätet och kan reagera direkt. Skulle ett plagg till exempel sälja sämre än förväntat går det att sänka priset för att få fart på försäljningen.

Den ökande kundmakten märker även Eva Paulsson av. Hon arbetar med produktkontroll och har sett att kunderna har fått nya metoder för att få kompensation om de inte är nöjda.

– Är det något som inte är som de vill lägger de ut det på Facebook för att få en ändring, det går så snabbt i dag.

En förbättrad siktlinje skulle göra att anställda vet vilken kompetens som behövs i framtiden

En av Ellos utmaningar i dag är att hitta rätt kompetens för den digitala världen. Det är uppenbarligen inte det enklaste. Enligt HR-chefen Johnny Eriksson letar man med ljus och lykta både efter specialister bland annat inom marknadsföring och IT. För att förbättra oddsen har företaget via branschorganisationer engagerat sig i flera olika utbildningar från grundskolenivå upp till masterexamen. Kan man inte hitta kompetensen bland den nuvarande, befintliga personalen?

– Självklart ser vi positivt på att anställda gör karriär inom företaget och utvecklar sin kompetens, det är något som uppmuntras. Hade vi inte haft denna interna rörlighet skulle rekryteringsbehovet vara väldigt stort. Samtidigt så har vi behov av profiler som vi vill komplettera med för att stärka konkurrenskraften, säger Johnny Eriksson.

Fackets Hans Lindau är tydligare. Han skulle vilja ha ”en förbättrad siktlinje”, så att de anställda ska veta vilken kompetens som krävs i framtiden.

– Då skulle de kunna jobba mot det som krävs. De medarbetare som vill skulle veta vad de måste göra för att fortsätta utvecklas.

Varken Johnny Eriksson eller någon annan som Kollega möter tror att företaget kommer att krympa ytterligare. Det finns gränser för digitaliseringen, allt kan inte skötas av maskiner utan det kommer alltid behövas människor av kött och blod, är den gemensamma bilden.

Jag ser potentialen i den nya rollen

Däremot kommer vissa jobb att försvinna, medan andra tillkommer. Maria Carlander är en av dem som får nytt jobb efter den senaste omorganisationen. I dag är hon så kallad shopmanager och håller koll på damsortimentet och reorna, från augusti får hon ansvar för att produkterna på webbsidan har bästa möjligheter till försäljning.

– Jag ser potentialen i den nya rollen, det är jätteschysst att få det förtroendet. Det roliga är att om man bara vrider till inställningarna det minsta så kan det generera miljoner i ökad försäljning.

Vad de som blir av med sina jobb tänker får vi inte veta. Enligt Hans Lindau är de inte så pigga på att prata om saken.

– Det är klart att folk som blir uppsagda är besvikna. Men de är lojala med företaget och de vill inte visa potentiella arbetsgivare att de är negativa till utvecklingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.