Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättad stämning på Stampen

Skatteverket meddelade under tisdagen att man preliminärt säger ja till det förslag som lagts fram av den rekonstruktionsdrabbade mediekoncernen Stampen AB, där bland annat Göteborgs-Posten ingår.
Linnea Andersson Publicerad
ADAM IHSE / TT
"Rekonstruktionen hade aldrig varit möjlig utan medarbetarna på marknadsavdelningen", säger Unionenklubbens ordförande Dimce Storm. ADAM IHSE / TT

– De flesta medlemmar är glada och lättade över att Skatteverket har sagt ja. Det är så många arbeten som står på spel och nu ser man ljuset i tunneln, säger Dimce Storm, ordförande i Unionenklubben på Stampen, som dock påpekar att det är hårt arbete som kvarstår.

Att många jämför rekonstruktionen på Stampen med den på Saab, senare Nevs, tycker Dimce Storm är som att jämföra päron och äpplen.

– Där var det ingen som ville köpa bilen till slut. Vi har en produkt som folk vill köpa och läsa. Sedan är det tråkigt att vi har hamnat där vi har hamnat men en stor orsak till det är banklånen och Skatteverkets tryckerimoms som skapade det stora trycket. Men det är historia nu.

Hur ägarstrukturen kommer se ut framöver är oklart och Stampen fortsätter jakten på nya finansiärer så att man kan utveckla produkten även i framtiden.

Enligt Dimce Storm hade rekonstruktionen aldrig varit möjlig utan medarbetarnas flit på säljavdelningen.

– Marknadssidan där tjänstemännen jobbar har gjort ett fantastiskt jobb med att upprätthålla försäljningen och bibehålla prenumeranter. Hade luften gått ur dem hade det här aldrig fungerat.

Stampen har över 3 000 anställda. I koncernen ingår bland annat Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Hallands Nyheter, Bohusläningen, Strömstads Tidning och TTELA, samt en del tryckerier och distributionsbolaget VTD.

 

"Stampen - Detta har hänt": Se faktaruta

Detta har hänt:

  • Mediekoncernen Stampen har haft ekonomiska problem under flera år. I början av 2000-talet lånade man pengar till flera stora tidningsköp. Tanken var att samordnandet av olika tidningar skulle leda till stora vinster.
  • Finanskrisen samt ett rejält tapp i annonsintäkter ledde tillsammans med en förändring av mediemarknaden tvärtom till att Stampen hamnade nära konkurs. Bara under 2013 tappade koncernen en halv miljard i annonsintäkter.
  • För några år sedan kom det fram att tryckerierna, bland annat Stampens, i flera år utan avsikt tagit ut för mycket moms av sina kunder. Momsskulden på hundratals miljoner gällde retroaktivt och innebar att Stampen fick tillbaka pengar av Skatteverket. Pengar som dock skulle skickas vidare till kunderna.
  • Den 23 maj 2016 ansökte mediekoncernen om rekonstruktion för att undvika konkurs.
  • Måndag den 29 augusti beviljade Göteborgs tingsrätt Stampens begäran om förlängd rekonstruktionstid.
  • Under tisdagen den 30 augusti meddelade Skatteverket att man preliminärt säger ja till det ackordförslag som lagts fram för Stampen. Samtidigt fortsätter koncernen att leta efter externa investerare som kan bidra med nytt kapital.
  • Rekonstruktionen rör huvudbolaget Stampen AB samt 13 dotterbolag, varav tio ligger i Göteborg. Bolagen i koncernen har skulder på drygt en miljard kronor. Förslaget innebär att fodringsägarna får alla skulder upp till ett visst värde betalt medan resterande belopp ersätts till 25 procent, samt att Skatteverket (med fordringar på cirka en halv miljard kronor) får omkring 125 miljoner.

TT, Wikipedia, Sydsvenskan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.