Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättad stämning på Stampen

Skatteverket meddelade under tisdagen att man preliminärt säger ja till det förslag som lagts fram av den rekonstruktionsdrabbade mediekoncernen Stampen AB, där bland annat Göteborgs-Posten ingår.
Linnea Andersson Publicerad
ADAM IHSE / TT
"Rekonstruktionen hade aldrig varit möjlig utan medarbetarna på marknadsavdelningen", säger Unionenklubbens ordförande Dimce Storm. ADAM IHSE / TT

– De flesta medlemmar är glada och lättade över att Skatteverket har sagt ja. Det är så många arbeten som står på spel och nu ser man ljuset i tunneln, säger Dimce Storm, ordförande i Unionenklubben på Stampen, som dock påpekar att det är hårt arbete som kvarstår.

Att många jämför rekonstruktionen på Stampen med den på Saab, senare Nevs, tycker Dimce Storm är som att jämföra päron och äpplen.

– Där var det ingen som ville köpa bilen till slut. Vi har en produkt som folk vill köpa och läsa. Sedan är det tråkigt att vi har hamnat där vi har hamnat men en stor orsak till det är banklånen och Skatteverkets tryckerimoms som skapade det stora trycket. Men det är historia nu.

Hur ägarstrukturen kommer se ut framöver är oklart och Stampen fortsätter jakten på nya finansiärer så att man kan utveckla produkten även i framtiden.

Enligt Dimce Storm hade rekonstruktionen aldrig varit möjlig utan medarbetarnas flit på säljavdelningen.

– Marknadssidan där tjänstemännen jobbar har gjort ett fantastiskt jobb med att upprätthålla försäljningen och bibehålla prenumeranter. Hade luften gått ur dem hade det här aldrig fungerat.

Stampen har över 3 000 anställda. I koncernen ingår bland annat Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Hallands Nyheter, Bohusläningen, Strömstads Tidning och TTELA, samt en del tryckerier och distributionsbolaget VTD.

 

"Stampen - Detta har hänt": Se faktaruta

Detta har hänt:

  • Mediekoncernen Stampen har haft ekonomiska problem under flera år. I början av 2000-talet lånade man pengar till flera stora tidningsköp. Tanken var att samordnandet av olika tidningar skulle leda till stora vinster.
  • Finanskrisen samt ett rejält tapp i annonsintäkter ledde tillsammans med en förändring av mediemarknaden tvärtom till att Stampen hamnade nära konkurs. Bara under 2013 tappade koncernen en halv miljard i annonsintäkter.
  • För några år sedan kom det fram att tryckerierna, bland annat Stampens, i flera år utan avsikt tagit ut för mycket moms av sina kunder. Momsskulden på hundratals miljoner gällde retroaktivt och innebar att Stampen fick tillbaka pengar av Skatteverket. Pengar som dock skulle skickas vidare till kunderna.
  • Den 23 maj 2016 ansökte mediekoncernen om rekonstruktion för att undvika konkurs.
  • Måndag den 29 augusti beviljade Göteborgs tingsrätt Stampens begäran om förlängd rekonstruktionstid.
  • Under tisdagen den 30 augusti meddelade Skatteverket att man preliminärt säger ja till det ackordförslag som lagts fram för Stampen. Samtidigt fortsätter koncernen att leta efter externa investerare som kan bidra med nytt kapital.
  • Rekonstruktionen rör huvudbolaget Stampen AB samt 13 dotterbolag, varav tio ligger i Göteborg. Bolagen i koncernen har skulder på drygt en miljard kronor. Förslaget innebär att fodringsägarna får alla skulder upp till ett visst värde betalt medan resterande belopp ersätts till 25 procent, samt att Skatteverket (med fordringar på cirka en halv miljard kronor) får omkring 125 miljoner.

TT, Wikipedia, Sydsvenskan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.