I fjol hade Arbetsförmedlingen en budget på 74 miljarder kronor. Det innebär att cirka fyra procent alltså lämnades orörda och gick tillbaka till statskassan, istället för att användas till att få ner arbetslösheten.

Överskottet kan delvis förklaras av att arbetslösheten faktiskt har gått ner under året. Samtidigt budgeterades för flera arbetsmarknadspolitiska satsningar som ännu inte kommit igång. Det menar Arbetsförmedlingens generalsekreterare Mikael Sjöberg. Däribland flera samverkansprojekt med kommuner och landsting som traineetjänster för unga och extratjänster inom välfärden. 

Hittills har 44 ungdomar fått en traineetjänst och 31 personer anställts inom åtgärden extratjänster i välfärden, enligt Dagens Industri; långt ifrån de 32 000 respektive 24 000 som regeringen skissade på inför valet. 

”Vårt samarbete med kommunerna började precis komma igång när flyktingmottagandet exploderade. Det gör att kommunerna inte har resurser att arbeta inom utbildningskontrakt och traineetjänster”, säger Mikael Sjöberg till Dagens Industri. 

Enligt Irene Wennemo, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, menar dock att det kommer att vända snart. 278 kommuner har hittills ingått avtal med Arbetsförmedlingen om insatser mot grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Samtidigt är det ingen ny företeelse att Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka överskott. De senaste fem åren har myndigheten skickat tillbaka sammanlagt 19 miljarder kronor, varav 10 miljarder avsåg insatser och program.

”Det spelar ingen roll vilken färg regeringen har haft. De sista åren har vi fått för mycket pengar. Både vi och regeringen har en tendens att underskatta de tider det tar för nya program att komma upp i full volym”, säger Mikael Sjöberg, som också passar på att ge en känga åt sin föregångare:

”Jag tog över en myndighet som inte var ärlig mot regeringen.”