Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nya regler om psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har i dag tagit beslut om en ny föreskrift som reglerar ansvar och arbete mot för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Gabriella Westberg Publicerad
Grupp med människor runt ett bord.
Den nya föreskriften, som samlar och förtydligar ansvar och regler kring organisatorisk och social arbetsmiljö, fokuserar på förebyggande arbete. Foto: Arbetsmiljöverket

För mycket att göra, för högt tempo på jobbet och konfliktfyllda relationer mellan kollegor eller med chefen är exempel på arbetsmiljöproblem som ger ohälsa. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på sådan organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med drygt 70 procent på fem år.

Ohälsan kostar för både arbetsgivare och samhället i stort, även om individen förstås drabbas hårdast. Orsakerna står främst att finna i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen, menar Arbetsmiljöverket, som därmed lägger det tyngsta ansvaret på chefen.  

- Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba proaktivt för en god arbetsmiljö, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Den nya föreskriften är tänkt att fungera som ett konkret verktyg för både arbetsgivare och skyddsombud och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det ställs krav på att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man hanterar den här typen av arbetsmiljöproblem och att det systematiska arbetsmiljöarbetet lyfts fram. Arbetsgivare och arbetstagare ska tillsammans ta fram mål för sin specifika arbetsmiljö. 

- Äntligen en föreskrift som behandlar tjänstemännens gränslösa arbetsmiljö. Unionen kommer att ta sitt ansvar för att föreskriften följs. Regeringen är ansvarig för att Arbetsmiljöverket har tillräckligt med resurser för att kunna ta sitt ansvar, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i en kommentar.

Att föreskriften förtydligar arbetsgivarens ansvar innebär också att arbetsmiljöombuden får nya verktyg i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö, konstaterar Unionen.

- Den psykosociala föreskriften är ett bra verktyg i arbetet med att motverka de ökande sjukskrivningstalen. Mycket av den ökande psykiska ohälsan är arbetsrelaterad. Bättre psykosocial arbetsmiljö leder till färre sjukskrivningar, säger Cecilia Fahlberg.

Även från TCO välkomnas den nya regelsamlingen som sätter fokus på strukturen och organisationen på arbetsplatsen istället för att, som varit vanligt tidigare, peka på den som drabbas. Men det saknas sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot föreskriften, påpekar TCO:

- Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna hade blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att bara det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, säger Eva Nordmark i en presskommentar.

Men psykosocial arbetsmiljö går inte att mäta och väga, konstaterar Christina Jonsson, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer. Därför lämpar det sig inte med sanktionsavgifter, menar hon.

- Det går inte riktigt att mäta bristande relationer på arbetsplatsen, till exempel. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande.

Kommer ni att utföra inspektioner ute på arbetsplatserna utifrån den nya föreskriften?
- Ja, sådana frågor ingår redan i vissa av våra inspektioner. Vi har ingen särskild inspektionssatsning inplanerad just nu men det kommer kanske senare. I nuläget satsar vi mycket på kommunikationsinsatser bland annat i samarbete med arbetsmarknadens parter.

Den nya arbetsmiljöföreskriften ska börja gälla från och med den 31 mars 2016. Under våren kommer Arbetsmiljöverket även att färdigställa en vägledning för tillämpning av den nya föreskriften.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivaren har enligt den nya föreskriften ansvar för att: 

... arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.

... arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.

... klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

Vem gäller föreskriften?
Samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

Läs mer om och se föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö här.

Källa: Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.