Har du fortfarande delar av din tjänstepension i gamla försäkringar med höga avgifter? Byt - det kan ge en ökning av den framtida pensionen med upp till 20 procent.
På tio år rör det sig om 7,1 miljarder kronor som de privatanställda tjänstemännen beräkans gå miste om på grund av onödigt höga pensionsavgifter och utebliven avkastning. Det visar siffror från tjänstepensionsföretaget Collectum.
Genom att flytta redan intjänade pensionspengar till fonder med halverade avgifter går det att öka den framtida pensionen, i många fall ganska rejält. Ändå har bara 15 procent av tjänstemännen genomfört en sådan flytt sedan 2008.
- Delvis beror det nog på ett allmänt ointresse för pensioner, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum.
- Det är klart att vi tycker att fler borde titta på det här. En procentenhets lägre avgift kan innebära en ökning av den framtida pensionen med upp till 20 procent.
Totalt handlar det om 60 miljarder kronor som finns kvar i försäkringar med de högre avgifterna, pengar som har tjänats in fram till 2007. Tre gånger sedan dess har Collectum upphandlat tjänstepensionsförvaltare, bland annat med halverade avgifter som följd.
För att få del av de lägre avgifterna måste den enskilde tjänstemannen själv flytta pensionskapitalet. Det görs enklast via Collectums hemsida.
En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Pensionen grundar sig på alla inkomster
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Även unga kan få tjänstepension
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.