Hoppa till huvudinnehåll

error

  • Could not retrieve the oEmbed resource.
Kompetensutveckling

Dags för nytt yrke: Innovationsledare

Det behövs någon som försvarar innovationsutrymmet gentemot de andra krafterna som styr ett företags prioriteringar. Det menar Mats Magnusson, professor i maskindesign på KTH tillika en av grundarna av en ideell förening som jobbar för att etablera en ny yrkeskategori: Innovationsledare.
Gabriella Westberg Publicerad

Sverige är ett av de bästa länderna i världen på innovation, enligt flera internationella jämförelser. Men studier som European Union Scoreboard visar också att Sverige inte ligger i topp vad gäller en aspekt: att dra nytta av innovationerna. 

- Vi har bäst möjligheter i världen, men vi tar dem inte, säger Mats Magnusson.

En av förklaringarna tror han ligger i att fokus har legat på universitet och högskolor, men när man tittar på statistik på sökta patent är det bara en dryg femtedel av alla ansökningar som kommer från akademin. Resten kommer från befintliga företag och från enskilda uppfinnare och entreprenörer.

- Vi måste också jobba mer med etablerade företag. Där har vi problem. Där brister vi i innovationshantering.

Mats Magnusson har studerat några av Sveriges största företag och konstaterar att de två huvudsakliga hindren för innovation inom företagen är tidsbrist och ett väldigt begränsat risktagande.

- Vi har så väldigt välskötta bolag, där man har så oerhört bra koll på vad man gör att man tränger ut innovationen.

Som exempel nämner han moderna arbetsmetoder som ”lean” och ”agilt". Att jobba agilt innebär bland annat att jobba med korta deadlines och kontinuerlig uppföljning, vilket ger flexibilitet men också en kortsiktighet som försvårar för långsiktig innovation, menar han.

Lean är ett flödesbaserat arbetssätt, som kan vara tids- och kostnadseffektivt men som gör att man inte hinner med att tänka nytt, innovativt.

- Vi mäter, följer upp och sätter press på att nå mål på allt annat, men inte på innovation. Man tror fortfarande att det är något som ska hända vid sidan om, i farten.

Mats Magnusson och de andra 119 medlemmarna i föreningen Innovationsledarna tror att det behövs någon som äger innovationsfrågan i större företag, och som kan stå upp och försvara den gentemot de andra krafterna. Det handlar inte om att den personen ska styra innovationen, understryker han. Men den personen ska se till att det finns utrymme och förutsättningar och att de idéer som uppstår kan tas till vara.

- Innovation kan struktureras och standardiseras. Men det är arbetssätten och metoderna, inte resultaten som ska standardiseras.

Och det behövs ett bättre samarbete mellan akademin och näringslivet, menar han. KTH har i dag flera samarbetsprojekt med industrin, men det behövs mer, säger han.

Föreningen Innovationsledarna grundades för ett år sedan och består i dag av cirka 120 personer från en mängd olika branscher, alltifrån kommuner till företag som Ericsson, Assa Abbloy, Absolut och Cloetta. Tjänsteföretag, produktionsföretag, storföretag och mindre företag. Mats Magnusson är den enda representanten från akademin.

- På 50-talet fanns inte projektledarrollen eller kvalitetsgranskaren. Nu är det dags för innovationsledaren. I den här medlemsdrivna föreningen jobbar vi på att definiera, inspirera och sprida den yrkesrollen.

På seminarium i Almedalen

Innovation kommer i alla former, säger Mats Magnusson. Men det behövs någon som försvarar utrymmet, resurserna och långsiktigheten som krävs för att medarbetarna på företagen ska ha möjlighet att vara innovativa: en innovationsledare.

Mats Magnusson deltog på måndagen i ett seminarium i Almedalen på temat: En industri i världsklass, tillsammans med Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och Sofia Johannesson, fackligt förtroendevald på Astra Zeneca. Seminariet arrangerades av Sveriges Ingenjörer.

De rörliga bilderna visar folkvimmel på en gata i centrala Visby under Almedalsveckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.