Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Man sparkar på de redan svaga

I Sverige är dödsstraff förbjudet sedan länge. Inte ens dödshjälp är tillåtet. Men att tvinga arbetsskadade, deprimerade och utbrända människor till att söka arbete är fullt tillåtet, arbeten som de aldrig kommer att få, istället hamnar dessa människor i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som det beryktade FAS3 numera kallat sysselsättningsfasen.
Publicerad

Människor som har utbildat sig och arbetat i många år och borde behandlas med värdighet tvingas in i ett samhällstjänstliknande system. Det räcker inte med det låga aktivitetsstödet 5000-10000 kr i månaden, 20 semesterdagar som inte får sparas, man måste även gå till en anordnare som tjänar pengar på att övervaka dem. Därmed slipper Arbetsförmedlarna "övervaka" men de kontrollerar ändå att anordnarna sköter sitt jobb och att ingen "fånge" saknas, 2 ggr per år. Reinfeldt tyckte att det sjukskrevs för många människor i Sverige nu handlar de i Fas3 istället, ännu sämre för de drabbade, för vem är denna idioti lönsam? Vem tjänar på detta?

Man sparkar på de redan svaga och utsatta istället för att tvinga företag att anställa. Företagen trimmar sina organisationer som aldrig förr, stressrelaterad ohälsa ökar och de som drabbas hamna i Fas3. Skattebetalare får vara med att finansiera detta meningslösa "övervakningssystem".

Hur mår människor i FAS3 hur mår de efter flera år i Arbetsförmedlingens regi, blir de bättre "arbetare", ökar deras självkänsla och kunskaper? KNAPPAST, de drabbade mår ännu sämre, blir deprimerade och kommer längre bort från arbetsmarknaden. Man behöver inte vara forskare för att förstå detta, politikerna verkar förstå det allra minst. HOPPET stod till de röd-gröna men de verkar inte inse eller förstå mycket bättre än Alliansblocket, trots alla löften i samband med valet. Ett stort svek! Över 36 oo0 människor är placerade i Fas3, samhällstjänst. Många av dessa skulle behöva terapi och rehabilitering, men det verkar som Vårdcentraler och de välutbildade läkarna bara skriver ut sömnmediciner och lyckopiller nuförtiden.

Det verkar som man har i åtanke att plåga de sjuka och/eller arbetslösa till döds....landet där det inte finns dödshjälp.
//Iris

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson