Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Industri + tjänster = sant

Sveriges avindustrialisering är en myt. Men för att industrin ska vara fortsatt konkurrenskraftig krävs bättre infrastruktur. Det hävdar Industrins Ekonomiska Råd i en ny rapport och menar att industrin och tjänstesektorn är beroende av varandra.
Linnea Andersson Publicerad
FREDRIK PERSSON / TT
För att industrin ska fortsätta vara konkurrenskraftig krävs satsningar på infrastrukturen. Det gäller såväl bostäder som transporter och kollektivtrafik. FREDRIK PERSSON / TT

Den statiska indelningen i industri och tjänster har i stort sett mist sin betydelse, enligt Industrins Ekonomiska Råd (IER). I sin senaste rapport hänvisar IER till internationell statistik som visar att Sveriges industri står sig stark, både ur internationellt och historiskt perspektiv, om man räknar in tjänstesektorns bidrag.

Sysselsättningen har förvisso minskat i industrisektorn under de senaste åren men industrin har i stället knoppat av verksamheter som numera bedrivs av tjänsteföretag. Samtidigt har betydelsen av tjänster ökat i industriföretagens affärserbjudanden och industriföretag marknadsför sig ofta som tjänsteföretag i dag.

Men för att svensk industri ska kunna stå sig internationellt även framöver är det viktigt att Sveriges lönebildning, precis som i dag, utgår från industrins konkurrenskraft. Det vill säga att Industriavtalet fortsätter sätta märket. Dessutom menar rådet att det krävs tillgång till den globala arbetsmarknaden, flexibilitet i organisationerna och bättre användning av invandrares kompetens. 

Rapporten visar också att det är viktigt med satsningar på infrastruktur. Både fackens och arbetsgivarorganisationernas chefsekonomer vittnar om problem med transporter, energipolitik och att hitta kvalificerad arbetskraft inom bas- och tillverkningsindustrin. Även inom den industrinära tjänstesektorn är det svårt att hitta rätt kompetens, förutom att bostadsbrist och otillräcklig kollektivtrafik ställer till problem.

Läs hela rapporten ”Global arbetsmarknad, lönebildning och infrastruktur ­­­- viktiga förutsättningar för industrins konkurrenskraft"

Industrins Ekonomiska Råd

Industrirådets (f.d. Industrikommittén) uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. Rådet består av företrädare för svenska fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

När Industriavtalet kom till inrättades även Industrins Ekonomiska Råd (IER), vars uppgift är att lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet. IER består av fyra oberoende ekonomer.

Industrirådet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.