Stockholm stads hemsida stockholm.se utsågs i går av Internetworld till årets bästa svenska sajt. Från scenen på Waterfront, ett stenkast från stadshuset, förklarade webbredaktören Malin Marcusson och Johannes Söderlund, strateg för digitala kanaler, hur de fått fram vinnarsajten.
- Ett mobilt fokus, framförallt. Det har vi jobbat med att testa på flera sajter tidigare och nu var vi redo att köra på den stora sajten, stockholm.se, sa Johannes Söderlund.
Helt nödvändigt var också att ha hela organisationen med sig i utvecklingen med den nya digitala kontaktpunkten, konstaterade han.
- Hela organisationen har fått ett digitalt fokus, det har varit ett enormt driv med detta.
- Vi har arbetat mycket med tillgänglighetsfrågor, vi måste anpassa sajten så att den funkar för medborgarna, tillförde Malin Marcusson.
Utmärkelsen Årets sajt har delats ut av redaktionen bakom Internetworld sedan 1997 och ingår i den årliga listningen Topp100, vars jury – som består av Internetworlds redaktion - utser de bästa sajterna inom 16 olika kategorier. Tidigare vinnare har varit, bland andra: Torget, Lunarstorm, Passagen, Spray, Ving och TV4. Aftonbladet har tagit hem utmärkelsen fyra gånger.
Utmaningen i dag är att ligga i fas med sina besökares behov och vanor, skriver Internetworld. Och 2014-15 är det mobilen som är den främsta enheten. På flera stora sajter har mobilbesöken redan gått förbi desktop, på andra är det jämnt. Juryn för årets Topp100 och Årets sajt har därmed fokuserat mycket på mobilupplevelsen och det sammantagna intrycket av hur sajterna funkar på olika enheter och skärmar.
Mobilfokuset fick också ett extra pris i år – bolaget Apegroup nyinstiftade pris för Årets bästa mobila lösning – vilket gick till appen Lifesum, som utlovar sina användare ett sundare och lyckligare liv.
GÖR SÅ HÄR!
Från scenen på Waterfront listade Katarina Strömberg, chefredaktör på Internetworld, några av de trender juryn spanat in för nästa år. Så här tar man hem utmärkelsen Årets sajt 2016:
Mobilt! Ja, det fortsätter. Mobilt först är ofrånkomligt.
För alla, överallt, alltid! Tillgängligt, enkelt och relevant för varje enskild besökare vid varje enskilt besök.
Appar med syfte och mening – skapa inte appar om det inte ger mer än en sajt!
Stort och färgglatt! Gärna skrikigt, rosa och gult.
Enkelt, avskalat, mycket bilder, stora typsnitt.
Snabba genvägar till det man för tillfället söker.
Våga välja bort! Lyft fram det viktiga, annat hittar man om man söker.
Bra sökfunktioner!
Göm inte SM-knapparna längst ner i sidfoten!
Ta hand om besökare som kommer via länk! Se till att visa relaterat material.
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AIlåter avatarer tala och agera.
Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.