Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Funktionsnedsattas vardag ska bli enklare
Det lovar Försäkringskassan som ska minska krånglet för personer med funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Redan under början av 2015 ska myndigheten infria sex löften som förutom att förenkla vardagen även ska göra den tryggare.
I Sverige finns cirka 145 000 personer med en funktionsnedsättning som får ersättning från Försäkringskassan. Myndigheten har frågat dem och deras anhöriga, samt organisationer som arbetar för personer med funktionsnedsättning, vad de vill att Försäkringskassan ska förändra för att bättre motsvara de behov som finns. Gemensamt för svaren är ett önskemål om mindre krångel och att kontakterna med Försäkringskassan ska bli enklare.
Försäkringskassan ska därför ändra sitt arbetssätt i grunden efter den enskildes behov så att möten ska bli enklare, tryggare och mer personliga. Under förra året testade myndigheten det nya sättet att jobba på fyra orter i landet.
Det nya arbetssättet ska uppnås genom sex löften:
- En kontaktperson hos Försäkringskassan för alla ärenden
- Stöd till föräldrar med barn som är svårt sjuka eller har en funktionsnedsättning
- Förenklade och samordnade uppföljningar
- Kortare väntetider på beslut
- En egen plan för framtiden för elever som går på gymnasiet och har aktivitetsersättning för förlängd skolgång
- Enklare digital kontakt med Försäkringskassan
Läs mer om vad varje löfte innebär.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars
Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.
Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag.
– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.
Handtvätt bra mot vinterkräksjuka
Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.
– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.
8 miljoner vab-dagar per år
- Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
- Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
- Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.
