Årets julhandel skapar 20 000 extra arbetstillfällen. Samtidigt känner var femte person press att köpa många julklappar. Chefer är inget undantag – sju av tio kommer ge sina medarbetare en klapp i år.
Sveriges chefer håller hårt vid jultraditionerna. Sju av tio chefer tänker ge sina anställda en julgåva i år. Men det skiljer sig en hel del beroende på bransch och region.
Störst chans att få en julklapp har anställda inom privat sektor, där kommer 82 procent av cheferna att ge sina anställda en julgåva. Bäst utdelning på julklappslotteriet får anställda inom bank- och finanssektorn. Störst risk är att du går hem tomhänt över jul är det om du arbetar i offentlig sektor eller inom en ideell eller frivillig organisation, där uppger endast 53 procent av cheferna att de ska köpa klappar.
Hur många julklappsäckar det blir beror också på var i landet man är bosatt. Minst chans har anställda i mellersta Norrland, medan chefer i Dalarna, Värmland och Gävleborgs län är mest givmilda.
Men det är förstås inte bara chefer som är ute på julklappsjakt. Det är privatpersoner som står för huvuddelen av konsumtionen och det skapar stress. En färsk undersökning visar att var femte vuxen känner press från andra att köpa många julklappar, vilket inte sällan leder et till att man köper julklappar som man egentligen inte har råd med. I år räknar personer med barn med att spendera 3 612 kronor var på julklappar, det resulterar i ett genomsnitt på cirka tio julklappar under granen. Samtidigt vet vi sedan tidigare att barn i Sverige har mer än 500 leksaker.
Störst är pressen i storstäderna och där planerar mer än var femte person att belåna sig för att ha råd med sina julklappar. Trots detta instämmer sju av tio i att det vore skönt med mindre konsumtionshets under jul.
Den uppskruvade julklapphandeln för åtminstone en god sak med sig - många arbetstillfällen och då framför allt för unga. En av tre butiker uppger att de tar in extra personal inför årets julhandel, vilket enligt Svensk Handel beräknas skapa cirka 20 000 jobb under december månad.
Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien
Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)
Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia?
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund
– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare.
Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar.
– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.
Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?
– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån.
Låga löner och dyra kläder drev prostitution
– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga.
Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?
– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.
När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt?
– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa.
Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?
– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926.
Starka protester fick arbetssalar att dö ut
– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet.
Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret?
– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället.
Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?
– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.
Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?
– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.
Svenskar på kontor Drygt tvåmiljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.
