Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Unionen tar nya tag inför vårens nyval

Unionens ordförande Cecilia Fahlberg är oroad över regeringskrisen och de följder den kan få för näringslivet och arbetsmarknaden. Men hon vill inte uttala sig om politikernas agerande.
Anita Täpp Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Miljöpartiets Gustav Fridolin och statsminister Stefan Löfven (S) vid presskonferensen där extraval utlystes, efter onsdagens budgetvotering. Pontus Lundahl/TT

- Jag vill inte kommentera vad den ena eller andra gör. Men nu är ju läget otroligt allvarligt och oroande där också all form av handlingskraft förskjuts.

Kommer den situation vi nu är i att påverka företagen i Sverige och de anställda?

- Så här långt har ju näringslivet förhållit sig ganska avslappnat inför regeringskrisen och många hade väl också tecknat in den så att säga. Man visste ju redan innan valet att det var väldigt jämt mellan blocken  och många förutsåg också att det skulle kunna bli kriser av olika slag. Men det är en sak när man förutser det och säger att ”ja, ja men Sverige står starkt och vi jobbar vidare”.

- Fast alla vet att det är otroligt viktigt att veta vilka spelregler som gäller. Och det gäller både näringspolitiken, energifrågan och all infrastruktur och så vidare, så det är centralt att vi får en tydlig och handlingskraftig regering. Annars kan det få påverkan.

Nu är vi ju i ett slags vakum där Alliansens budget gäller tills vidare. Vad kommer då att hända med reformer som den nuvarande regeringen har utlovat, som höjningen av a-kassan. Kommer dessa inte att bli av nu?

- Nu tittar vi på Alliansens budget och analyserar också utifrån den, för den har vi ju inte lagt så mycket energi på förut. Sedan kommer vi också att se vilka valmanifest man kommer med. Men egentligen börjar vi också om nu med våra viktiga frågor. Och i den budget som lades fram av regeringen finns det både saker som vi gärna vill se även fortsättningsvis, exempelvis en höjd a-kassa och andra delar.

- Sedan finns det andra delar där vi tycker att man behöver en större tydlighet. Men nu kommer vi backa tillbaka till de viktiga frågorna för Unionen och Unionens medlemmar och dem kommer vi att fortsätta opinionsbilda kring, precis som vi gjorde inför valet i höstas.

Vilka utlovade reformer är du orolig för inte blir av i det fall det blir ett regeringsskifte i vår?

- Det är jättesvårt ge ett konkret svar på den frågan i dag. Det har ju också hänt saker den här hösten vad gäller näringspolitiken. Så nu behöver vi göra ett omtag och analysera för att se vad det här innebär. Men oavsett vilken regeringen vi får vid ett nyval är det viktigt att vi får en fungerande arbetsmarknad och då får till ett fungerande kompetensutvecklingssystem.

- Sedan handlar det också om den psykiska ohälsan och de ökande sjukskrivningarna. Där behöver vi se över både sjukförsäkringen på det vis som den nuvarande regeringen har inlett liksom förebyggande insatser mot ohälsan.

- Att näringspolitiken lyfts upp tror jag också är jätteviktigt och då handlar det om energifrågan, infrastrukturen och en rad andra frågor. En annan fråga som är jätteviktig är demografin och pensionsfrågorna eftersom vi vet att vi behöver jobba längre, att vi behöver orka jobba längre och det är en jätteutmaning.

Nu finns risk för att vi hamnar i samma situation igen, att Sverigedemokraterna får en vågmästarroll också efter ett nyval. Hur ser du på det?

- Nu kommer ju mätning på mätning där de flesta säger att de kommer att rösta på samma parti igen men så finns ett antal osäkra väljare som kommer att flytta på sig. Jag tror att de här flyktiga kanske kommer att tänka till en eller par gånger nu och rösta på något större parti, att regeringsmakten kommer att ha en större tyngd för många. Sedan pågår det ju diskussioner om de här minoritetsreglerna och personligen har jag svårt att se att budgetar skulle fällas på löpande band. Så det är bra att man ser över reglerna så att man inte hamnar i det här läget igen, säger Cecilia Fahlberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen