Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Unionen tar nya tag inför vårens nyval

Unionens ordförande Cecilia Fahlberg är oroad över regeringskrisen och de följder den kan få för näringslivet och arbetsmarknaden. Men hon vill inte uttala sig om politikernas agerande.
Anita Täpp Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Miljöpartiets Gustav Fridolin och statsminister Stefan Löfven (S) vid presskonferensen där extraval utlystes, efter onsdagens budgetvotering. Pontus Lundahl/TT

- Jag vill inte kommentera vad den ena eller andra gör. Men nu är ju läget otroligt allvarligt och oroande där också all form av handlingskraft förskjuts.

Kommer den situation vi nu är i att påverka företagen i Sverige och de anställda?

- Så här långt har ju näringslivet förhållit sig ganska avslappnat inför regeringskrisen och många hade väl också tecknat in den så att säga. Man visste ju redan innan valet att det var väldigt jämt mellan blocken  och många förutsåg också att det skulle kunna bli kriser av olika slag. Men det är en sak när man förutser det och säger att ”ja, ja men Sverige står starkt och vi jobbar vidare”.

- Fast alla vet att det är otroligt viktigt att veta vilka spelregler som gäller. Och det gäller både näringspolitiken, energifrågan och all infrastruktur och så vidare, så det är centralt att vi får en tydlig och handlingskraftig regering. Annars kan det få påverkan.

Nu är vi ju i ett slags vakum där Alliansens budget gäller tills vidare. Vad kommer då att hända med reformer som den nuvarande regeringen har utlovat, som höjningen av a-kassan. Kommer dessa inte att bli av nu?

- Nu tittar vi på Alliansens budget och analyserar också utifrån den, för den har vi ju inte lagt så mycket energi på förut. Sedan kommer vi också att se vilka valmanifest man kommer med. Men egentligen börjar vi också om nu med våra viktiga frågor. Och i den budget som lades fram av regeringen finns det både saker som vi gärna vill se även fortsättningsvis, exempelvis en höjd a-kassa och andra delar.

- Sedan finns det andra delar där vi tycker att man behöver en större tydlighet. Men nu kommer vi backa tillbaka till de viktiga frågorna för Unionen och Unionens medlemmar och dem kommer vi att fortsätta opinionsbilda kring, precis som vi gjorde inför valet i höstas.

Vilka utlovade reformer är du orolig för inte blir av i det fall det blir ett regeringsskifte i vår?

- Det är jättesvårt ge ett konkret svar på den frågan i dag. Det har ju också hänt saker den här hösten vad gäller näringspolitiken. Så nu behöver vi göra ett omtag och analysera för att se vad det här innebär. Men oavsett vilken regeringen vi får vid ett nyval är det viktigt att vi får en fungerande arbetsmarknad och då får till ett fungerande kompetensutvecklingssystem.

- Sedan handlar det också om den psykiska ohälsan och de ökande sjukskrivningarna. Där behöver vi se över både sjukförsäkringen på det vis som den nuvarande regeringen har inlett liksom förebyggande insatser mot ohälsan.

- Att näringspolitiken lyfts upp tror jag också är jätteviktigt och då handlar det om energifrågan, infrastrukturen och en rad andra frågor. En annan fråga som är jätteviktig är demografin och pensionsfrågorna eftersom vi vet att vi behöver jobba längre, att vi behöver orka jobba längre och det är en jätteutmaning.

Nu finns risk för att vi hamnar i samma situation igen, att Sverigedemokraterna får en vågmästarroll också efter ett nyval. Hur ser du på det?

- Nu kommer ju mätning på mätning där de flesta säger att de kommer att rösta på samma parti igen men så finns ett antal osäkra väljare som kommer att flytta på sig. Jag tror att de här flyktiga kanske kommer att tänka till en eller par gånger nu och rösta på något större parti, att regeringsmakten kommer att ha en större tyngd för många. Sedan pågår det ju diskussioner om de här minoritetsreglerna och personligen har jag svårt att se att budgetar skulle fällas på löpande band. Så det är bra att man ser över reglerna så att man inte hamnar i det här läget igen, säger Cecilia Fahlberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se