Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Snabba puckar ger lika bra beslut

Korta handläggningstider går inte ut över kvaliteten på beslut hos Försäkringskassan. Det visar en ny rapport.
Lina Björk Publicerad
Jessica Gow/TT
Beslut från Försäkringskassan blir inte bättre av att de tar lång tid att utreda, det visar en undersökning från ISF. Jessica Gow/TT

Försäkringskassan får ofta kritik för krånglig byråkrati, långa handläggningstider och obegripliga beslut. Och visst tar det tid att gå igenom svåra utredningar. Att fatta snabba beslut kan ibland gå ut över kvaliteten på resultatet. En ny utredning från ISF visar dock på motsatsen. De som har korta handläggningstider fattar precis lika bra beslut som kontor där handläggarna behöver lite mer tid.

Varför vissa kontor lyckas i sin handläggning har dock varit svårare att undersöka. Troligtvis för att många framgångsfaktorer inte låter sig mätas, så som bra stämning på arbetsplatsen, en fungerande ledning eller förväntningar på de anställda.

Framgång tycks också föda framgång. De kontor som inte har eftersläpande ärenden kan arbeta effektivare och ta tag i nya ärenden snabbare än dem som har en hög oavslutade utredningar.
 
Ett oroande resultat är dock att det råder stora skillnader mellan kontoren vad gäller beviljade ansökningar. Beviljandegraden mellan kontoren i olika delar av landet  kan skilja sig mellan 16 till 68 procent.

Försäkringskassan har i sin verksamhetsplan för 2014 lyft fram att ”Kundernas förtroende för myndigheten ska öka”, som enda övergripande mål. Bland de kundundersökningar som gjorts visar resultatet föga förvånande att de kontor som beviljar ersättning i högre grad, också har de nöjdaste kunderna. ISF höjer därför ett varningens finger att det finns en risk att Försäkringskassans fokus på nöjda kunder påverkar rättssäkerheten negativt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person sitter på ett kaklat badrumsgolv med armarna över huvudet. Bilden används för en artikel om ökande vab bland tonåringar.
Fler 13-15-åringar vabbas av sina föräldrar än tidigare. Samtidigt säger Försäkringskassan att myndigheten har begränsad kunskap om vad ökningen beror på. Christine Olsson/TT

Vabbandet minskar i Sverige. Statistiken pekar stadigt nedåt sedan 2022, oavsett om man mäter hur många barn som får vård eller hur många dagar som tas ut.

Men hos en grupp är det annorlunda; tonåringar. Där syns en motsatt trend. Förra året vabbades drygt 24.400 13-15-åringar, enligt Försäkringskassans egna siffror. 

Det är en ökning med drygt 20 procent sedan år 2022. Fjolårets siffra är den högsta som har uppmätts sedan 2006, startåret för Försäkringskassans öppna statistik.

Samma tendens syns även när man mäter det totala antalet vab-dagar för 13-15-åringar. Där slogs rekordet år 2024.

Försäkringskassan utreder ökningen bland tonåringar

Försäkringskassan har ”mycket begränsad kunskap” om vad situationen beror på. Det säger Lotta Jernström, pressekreterare på myndigheten, till Kollega. 

Därför har Försäkringskassan nu inlett en större analys av tonårsföräldrars vabbande. Utredningen beräknas vara färdig hösten 2027. 

Fler vårdas för psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att omkring dubbelt så många 10-19-åringar behandlas för psykisk ohälsa i dag jämfört med för tio år sedan. Försäkringskassan har i tidigare uttalanden kopplat ihop det fenomenet med vab-ökningen.

Men Cecilia Sobocki, även hon pressekreterare på Försäkringskassan, säger till Kollega att den kommande utredningen inte har någon ”särskild teori som ska undersökas” . Hon påpekar också att myndigheten saknar ”egen kunskap om den här gruppen och deras psykiska hälsa”.

Intyg krävs när föräldrar vabbar barn över 12 år

Trots förändringen bland tonåringarna så är det vabbande för yngre barn som fortsätter dominera, enligt Försäkringskassans årliga rapport. Reglerna för att vabba barn över 12 år är betydligt strängare än de som gäller för yngre barn.

Vab för barn över 12 år – reglerna i korthet

Rätten att vabba gäller som regel till och med det år då barnet är 12. Men i vissa situationer kan en förälder vabba även därefter. Då krävs intyg från läkare eller socialtjänst från första dagen. Här är några exempel:

  • Barnet har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning och blir försämrad på ett sätt som kräver särskild tillsyn.
  • Barnet gör ett läkarbesök där det är nödvändigt att föräldern är med.

Sedan 1 januari 2026 kan en tonårsförälder också vabba om hen behöver gå på möte i skolan på grund av barnets sjukdom, lära skolpersonal om barnets egenvård vid till exempel diabetes, eller gå på en utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten. De förändringarna är så nya att de ännu inte har gjort avtryck i statistiken.

Källa: Försäkringskassan

Tonårsvabbandet ökar snabbare än befolkningen

Siffrorna i artikeln är hämtade från Försäkringskassans statistikverktyg. Kollega har jämfört siffrorna med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ökningen av tonårsvabbandet är snabbare än befolkningstillväxten.