Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Folk i Sverige gissar minst fel

Invånarna i Sverige har bäst koll på hur saker och ting förhåller sig i hemlandet. Åtminstone jämfört med tretton andra länder i världen. En ny undersökning visar att vi är bäst på att uppskatta andelen invandrare, pensionärer och tonårsgraviditeter även om vi är skyldiga till stora missuppfattningar.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Alla gissar fel, men svenskarna gissar åtminstone minst fel, enligt en brittisk undersökning. Colourbox

I Sverige tror vi att arbetslösheten är 24 procent fastän den i själva verket är åtta (eller var det när undersökningen gjordes). Fastän vi överskattar arbetslösheten med 16 procent ligger vi hyfsat till jämfört med till exempel Italien, som gissar att nästan hälften av alla i Italien är arbetslösa – en felskattning med 37 procent.

Det är ett opinionsinstitut i England som rankat uppfattningar i olika frågor i 14 länder och slagit samman resultaten i ett ”ignoransindex”, där invånarna i USA och Italien är mest okunniga om vad som försiggår i de egna länderna. Invånarna i Sverige har sammantaget bäst koll på förhållandena i hemlandet och hamnar därför i botten på indexet.

Störst koll har folk i Sverige på antalet tonårsgraviditeter, som vi dock överskattar med sju procent, lika stor felprocent som när vi får frågan om hur många som invandrat till Sverige.

Sämst koll på invandringen har man i Italien där man tippar fel med 23 procent, följt av USA, Belgien, Frankrike, Ungern, Kanada, Polen, Storbritannien, Spanien, Tyskland, Japan och Sydkorea i den ordningen.  Australien har samma felprocent som Sverige.

Sämst koll har Sveriges befolkning på hur många i landet som betraktar sig själva som kristna. Där underskattar vi den egentliga siffran (67 procent) med 19 procent. Vi överskattar också andelen muslimer när vi gissar på att 17 procent av invånarna i Sverige är muslimer.
 

Så här svarade vi i Sverige, om andel i befolkningen (i procent):

Fråga: SvarRätt svarSkillnadPlacering
Kristna4867-194
Muslimer1751210
Tonårsgraviditeter80,7714
Invandrade2316714
Arbetslösa2481611
Över 65 år33191414
Andel som röstar7285139

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.