Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning hett i svenska företag

Svenska bolag ökar sina forskningssatsningar mer än andra. Tillsammans lägger 20 svenska storföretag 80 miljarder kronor på forskning och utveckling i år.
Niklas Hallstedt Publicerad
Berit Roald / TT
Läkemedelsindustrin spenderar mindre pengar på forskning än tidigare. Berit Roald / TT

I hela världen satsar företagen allt mer på FoU, men ökningstakten har avtagit. I det avseendet avviker bolag med huvudkontor i Sverige. 2013 ökade de sina investeringar i FoU med 5,7 procent, det globala snittet låg på 1,4 procent.

Det är konsultföretaget Strategy& som presenterar siffror för tionde året i rad. I studien ingår de tusen börsnoterade bolag i världen som lägger mest pengar på FoU. Med bland dessa finns 20 företag med huvudkontor i Sverige.

I Sverige står verkstadsindustrin för den största ökningen, men sammantaget är det data- och elektronikföretagen som svarar för lejonparten av FoU-investeringarna.

Fredrik Vernersson på Strategy& tycker att utvecklingen för Sveriges del ser hoppfull ut.

- FoU-avdelningar är oftast utnyttjade fullt ut och vissa företag har problem att hitta rätt kompetens i Sverige. Visst kan det finnas en oro för att FoU flyttar utomlands, men ofta beror det på att annan företagsrepresentation, till exempel huvudkontor flyttas. Det är sällan som FoU outsourcas till andra länder.

Att satsa mycket är dock inte alltid det som ger resultat.

- Det är inte hur mycket pengar man lägger som avgör hur framgångsrikt det blir. Det handlar också om att lägga dem smart och rätt. Det är alltså inte alltid de företag som satsar mest som är de mest innovativa.

En global trend är att bolagen lägger en något mindre del av vinsterna på FoU än tidigare. En orsak är att läkemedelsindustrin, som är väldigt forskningsintensiv, spenderar mindre än tidigare. En annan trend är att kinesiska bolag kommer starkt. I fjol ökade de sina FoU-investeringar med 46 procent.

- Men det är från en väldigt låg nivå. Det är egentligen inte så konstigt att de ökar, de kinesiska bolagen tar en allt större del av världsmarknaden, men än så länge är inte deras FoU-intensitet riktigt i paritet med resten av världen, säger Fredrik Vernersson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.