Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning hett i svenska företag

Svenska bolag ökar sina forskningssatsningar mer än andra. Tillsammans lägger 20 svenska storföretag 80 miljarder kronor på forskning och utveckling i år.
Niklas Hallstedt Publicerad
Berit Roald / TT
Läkemedelsindustrin spenderar mindre pengar på forskning än tidigare. Berit Roald / TT

I hela världen satsar företagen allt mer på FoU, men ökningstakten har avtagit. I det avseendet avviker bolag med huvudkontor i Sverige. 2013 ökade de sina investeringar i FoU med 5,7 procent, det globala snittet låg på 1,4 procent.

Det är konsultföretaget Strategy& som presenterar siffror för tionde året i rad. I studien ingår de tusen börsnoterade bolag i världen som lägger mest pengar på FoU. Med bland dessa finns 20 företag med huvudkontor i Sverige.

I Sverige står verkstadsindustrin för den största ökningen, men sammantaget är det data- och elektronikföretagen som svarar för lejonparten av FoU-investeringarna.

Fredrik Vernersson på Strategy& tycker att utvecklingen för Sveriges del ser hoppfull ut.

- FoU-avdelningar är oftast utnyttjade fullt ut och vissa företag har problem att hitta rätt kompetens i Sverige. Visst kan det finnas en oro för att FoU flyttar utomlands, men ofta beror det på att annan företagsrepresentation, till exempel huvudkontor flyttas. Det är sällan som FoU outsourcas till andra länder.

Att satsa mycket är dock inte alltid det som ger resultat.

- Det är inte hur mycket pengar man lägger som avgör hur framgångsrikt det blir. Det handlar också om att lägga dem smart och rätt. Det är alltså inte alltid de företag som satsar mest som är de mest innovativa.

En global trend är att bolagen lägger en något mindre del av vinsterna på FoU än tidigare. En orsak är att läkemedelsindustrin, som är väldigt forskningsintensiv, spenderar mindre än tidigare. En annan trend är att kinesiska bolag kommer starkt. I fjol ökade de sina FoU-investeringar med 46 procent.

- Men det är från en väldigt låg nivå. Det är egentligen inte så konstigt att de ökar, de kinesiska bolagen tar en allt större del av världsmarknaden, men än så länge är inte deras FoU-intensitet riktigt i paritet med resten av världen, säger Fredrik Vernersson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.