Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Arbetsmiljö styr tidpunkt för pension

Arbetsmiljön har stor betydelse för när vi räknar med att gå i pension. Höga krav och bristande möjligheter att påverka arbetssituationen är faktorer som gör att vi planerar att sluta arbeta tidigare, enligt en ny studie.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Beskow
Ellinor Ivarssons magisteruppsats om sambandet mellan arbetsmiljö och pensionuttag har belöntas med Prevents och AFA Försäkringars uppsatsstipendium. Fredrik Beskow

Vi lever allt längre och för att pensionssystemet inte ska haverera vill politikerna att vi ska arbeta längre upp i åldrarna, på sikt kanske ända till 75 års ålder. Men vill vi det? Många på dagens arbetsmarknad har svårt att se hur de ens ska orka arbeta till 65. Arbetsmiljön tycks hur som helst spela större roll för hur länge vi kan tänka oss att arbeta än vad man tidigare trott. Det visar en magisteruppsats från Linnéuniversitet som studerat sambandet mellan arbetsmiljö och vår självskattade pensionsålder.

– Om målet är att ha kvar folk i arbete längre måste man se till att anpassa arbetsmiljön och villkoren, kanske göra det möjligt för äldre att gå ner i tid eller få andra arbetsuppgifter. Det är viktigt med en bra arbetsmiljö i slutet av arbetslivet för att orka psykiskt, säger Ellinor Ivarsson, som skrivit uppsatsen som nyligen belönades med Prevents och AFA Försäkrings uppsatsstipendium på 15 000 kronor.

Studien visar att en bra arbetsmiljö kan senarelägga pensionen, och tvärtom. Personer som inte kan påverka sin arbetssituation och har höga krav i arbetet tror att de kommer att gå i pension tidigare än andra. Ett fysiskt tungt arbete och att utsättas för stress har också negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. Att däremot trivas på jobbet, ha kontroll över sitt arbete och ha tid för familj och vänner är faktorer som gör att man tror sig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Det gäller också social kontakt, ett resultat som förvånade Ellinor Ivarsson något.

– Ja, tidigare studier har visat att personer i typiska kontaktyrken går i pension tidigt och det skulle kunna bero just på den sociala kontakten med människor. Min studie visar precis tvärtom att gruppen med social kontakt med kunder och klienter i högre utsträckning än andra kan tänka sig att jobba till 65. Det är alltså inte den sociala kontakten i sig som påverkar det tidiga pensionsbeslutet, utan andra arbetsmiljöfaktorer som exempelvis hög arbetsbelastning, säger hon.

Studie bygger på data från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar. Personerna som tillfrågats om de kan tänka sig att arbeta i sitt nuvarande yrke till 65 år har varit mellan 50 och 64 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.