Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Idéer slipades i Robertsfors

En tiondel av den arbetsföra befolkningen i Robertsfors förlorar sina jobb när Element Six lägger ner diamantfabriken och flyttar utomlands. På måndagen hade fackklubbarna tillsammans med kommunen arrangerat ett möte om ortens framtid där bland andra Unionens 2:e vice ordförande Martin Linder deltog.
Johanna Rovira Publicerad
Slipmaskin som slår gnistor.
Måndagens möte hölls i syfte att slipa idéer för hur man ska hitta nya lösningar för sysselsättningen i Robertsfors. Foto: Volodymyr Byrdiak/Colourbox

De produkter som tillverkats i diamantfabriken i Robertsfors sedan 1960-talet är unika för Element Six-koncernen. Trots detta och fastän Unionen och IF Metall visat nackdelarna med en flytt, har koncernledningen beslutat att tillverkningen av bland annat syntetiska diamanter till andra fabriker i Sydafrika och Irland.

- De skäl som anförts är ihåliga och det är klart att det gör det hela mer frustrerande att det fattats ett beslut utan att det finns rationella orsaker, säger Martin Linder, som på måndagen besökte i Robertsfors för att ge Unionens syn på situationen och framtiden.

Element Six inte det första företaget i Västerbotten som läggs ned med hänvisning till överkapacitet eller strukturell omorganisation. Sulzer Pumps i Nordmaling, Plymovent i Lycksele är andra någorlunda färska exempel. Under måndagens hearing diskuterades bland annat om det är för enkelt och billigt att lägga ner verksamhet och säga upp personal i Sverige. Men Martin Linder anser inte att det är någon lösning att göra det dyrare att lägga ner.

- Vi tror på att bejaka det nya snarare än att bevara det ”gamla”. Det är bättre att vara attraktiv för nya investeringar än att sätta krokben för att bevara verksamhet. Men för att det ska fungera så måste vi ha generösa trygghetssystem och omställningssystem och där finns i dag en del i övrigt att önska.

Måndagens möte hölls i syfte att försöka se framåt och för de inbjudna från länsstyrelsen, Region Västerbotten, IF Metall, Unionen, Robertsfors kommun, ALMI och företrädare för lokal och regional industri, att kavla upp ärmarna för att hitta nya lösningar för sysselsättningen i Robertsfors.  Enligt Martin Linder kan Unionen bland annat bidra med att hjälpa till att slå hål på myten om att den svenska modellen är oflexibel.

- Sverige kan tvärtom beskrivas om ett av de mest liberala länderna i Europa, mer liberalt än vad vi kan önska från fackligt håll. Det är viktigt att vi beskriver situationen på arbetsmarknaden korrekt för att inte förstärka de myter som finns.

- Det är också viktigt att få fart på det livslånga lärandet så att våra medlemmar kan stärka sin anställbarhet.  Dessutom gäller det att fokusera på satsningar i infrastrukturen eftersom geografiska avstånd kan vara faktorer som felaktigt kan ses som en konkurrensnackdel, säger Martin Linder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetslösa kvinnor stöttar varandra i nätverk

I snart ett år har en grupp arbetslösa kvinnor i Stockholmstrakten träffats regelbundet för att hjälpa och stötta varandra i jakten på nytt jobb. Flera av dem har hittat ny sysselsättning.
Johanna Rovira Publicerad 24 februari 2026, kl 06:00
Arbetslösa akademikerkvinnor 55+ i Stockholm som bildat ett nätverk för att hitta ny sysselsättning.
Kim Ross, Erika Charbonnel, Catharina Lind af Hageby, Elisabeth Damour. Feyrouz Abdel-Baki, Anneli Andersson och Suzann Fritz utgör ungefär halva gruppen av arbetssökande kvinnor som stöttar varandra.
Foto: Kim Ross

När Erika Charbonnel blev arbetssökande efter en omorganisation förra året fick hon äntligen tid att återknyta kontakten med gamla vänner och bekanta. Det visade sig att flera av de hon hörde av sig till också blivit av med sina jobb.  Raskt snodde Erika Charbonnel ihop ett nätverk. 

– Fler och fler anslöt till gruppen och på ganska kort tid blev vi drygt tio, femton deltagare. Samtliga är kvinnor över 55 år och akademiker, berättar Erika Charbonnel på sitt stamfik på Kungsholmen i centrala Stockholm. 

Hit har hon kommit närapå dagligen under tio års tid för att dricka morgonkaffe. Sedan hon blev av med jobbet som publik chef  på ett museum i fjol, har kaféritualen blivit ännu viktigare, förklarar hon. För att behålla någon slags rutin och en känsla av tillhörighet. 

Så hjälper kvinnorna varandra i jakten på nytt jobb

Minst lika viktig för samhörighetskänslan har nätverket för arbetslösa 55-plussare varit. Nätverket träffas var tredje vecka, en gång i månaden, för att diskutera hur man skriver cv:n, jämföra svaren man får (eller snarare inte får),  från arbetsgivarna, men också för att stötta, tipsa och hjälpa varandra i jakten på ny sysselsättning. 

– Senast pratade vi om vad som händer när a-kassan tar slut. Själv är jag inte där än, men jag har redan sålt min bostad och flyttat till hyresrätt utifall att. Jag har alltid tidigare haft lätt att få jobb men nu är arbetsmarknaden tuff. Jag har sökt hundra jobb men  känns det som det är helt stopp. 

En av kvinnorna i nätverket, den äldsta av dem, har faktiskt fått jobb. En annan har startat en klädkollektion, en tredje påbörjat en utbildning och två har långt framskridna planer på att öppna en gemensam revisionsbyrå. 

– De flesta av oss har haft egna företag vid sidan av våra jobb sedan tidigare, men dessa har legat vilande nu under arbetslösheten. Det majoriteten av oss har landat i just nu är att väcka liv i företagen igen för att kunna försörja oss. 

Eget företag eller anställning? Nya vägar efter 55

– Jag har själv funderat på att starta en coachverksamhet, även om jag mycket hellre skulle vilja ha en anställning. Jag vet att jag är ett bättre kap i dag än jag var för 20 år sedan. I dag har jag tiden, lugnet, tålamodet och erfarenheten. Dessutom har jag mer distans och är mer professionell, säger Erika Charbonnel. 

Hon har också en uppenbar handlingskraft, är en obotlig optimist och besitter en nyfikenhet som bland annat yttrat sig i att hon tagit tag i en gammal dröm och sökt in på scenskola. 

 Jag vet att jag är ett bättre kap i dag än jag var för 20 år sedan.

Samt startat upp ytterligare ett nätverk för arbetssökande. 

– I början låg jag rätt lågt med att gå ut offentligt med mitt arbetssökande men den strategin fungerade inte. Så jag lade nyligen ut ett inlägg om vårt nätverk på Linkedin och fick genast 60 000 visningar. 20-25 personer hörde av sig och ville vara med i nätverket och det slutade med att jag bjöd in alla som kunde komma hit till fiket. Vi träffades här och det skapades ett nytt nätverk. 

– Vårt ursprungliga nätverk befinner sig ju lite i slutfasen, eftersom flera av oss har gått vidare och hittat sysselsättning, säger Erika Charbonnel.