Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kompetensbrist hinder för tillväxt

Den svenska ekonomin växer, men i långsam takt, visar Unionens nya konjunkturprognos. En orsak är att den europeiska tillväxten är sämre än väntat, en annan den dåliga matchningen på den svenska arbetsmarknaden.
- Den väntade konjunkturuppgången har skjutits framåt, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Niklas Hallstedt Publicerad

2014 blir sannolikt ett svagare år än man tidigare förutspått, Unionen har därför reviderat ned sina tidigare siffror för BNP-tillväxten, från 2,7 till 2,2 procent. Nästa år tror man dock på att de 2,7 procenten kommer att uppnås.

Bilden av en svag uppgång får stöd av Unionens egna siffror och undersökningar.
Genom att se vilken typ av frågor som ställs till Unionens rådgivning går det att få en bild av hur konjunkturen förändras. Ärendeutvecklingen under senare tid tyder inte på någon förändring av tillväxten under andra halvåret 2014.

Unionen gör också en egen branschbarometer två gånger om året. Då tillfrågas stora Unionenklubbar i åtta branscher om vad de tror om framtiden för företagen. Den senaste undersökningen som genomfördes i september visar på ganska låga förväntningar.

Ingen bransch förväntar sig dock en försämring av konjunkturen under det kommande halvåret. Mest optimistiska är klubbarna inom handeln, där alla pilar pekar upp. Dystrast ser framtiden ut för basindustrin, transport samt bygg och fastighet.

Tydligt i branschbarometern är att det finns stora kompetensproblem ute i företagen.

- Det finns stora matchningsproblem. Vi har fått en tudelad arbetsmarknad. Samtidigt som fler har kommit in på arbetsmarknaden och sysselsättningen stiger, så biter sig arbetslösheten fast på en hög nivå, säger Lars Jagrén.

Unionen pekar på flera frågor som man anser att politiken nu bör rikta in sig på, bland annat kompetensutveckling av arbetskraften, investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande samt småföretagens finansieringsproblem.

Läs rapporten!

Här finns Unionens konjunkturrapport.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.