Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kompetensbrist hinder för tillväxt

Den svenska ekonomin växer, men i långsam takt, visar Unionens nya konjunkturprognos. En orsak är att den europeiska tillväxten är sämre än väntat, en annan den dåliga matchningen på den svenska arbetsmarknaden.
- Den väntade konjunkturuppgången har skjutits framåt, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Niklas Hallstedt Publicerad

2014 blir sannolikt ett svagare år än man tidigare förutspått, Unionen har därför reviderat ned sina tidigare siffror för BNP-tillväxten, från 2,7 till 2,2 procent. Nästa år tror man dock på att de 2,7 procenten kommer att uppnås.

Bilden av en svag uppgång får stöd av Unionens egna siffror och undersökningar.
Genom att se vilken typ av frågor som ställs till Unionens rådgivning går det att få en bild av hur konjunkturen förändras. Ärendeutvecklingen under senare tid tyder inte på någon förändring av tillväxten under andra halvåret 2014.

Unionen gör också en egen branschbarometer två gånger om året. Då tillfrågas stora Unionenklubbar i åtta branscher om vad de tror om framtiden för företagen. Den senaste undersökningen som genomfördes i september visar på ganska låga förväntningar.

Ingen bransch förväntar sig dock en försämring av konjunkturen under det kommande halvåret. Mest optimistiska är klubbarna inom handeln, där alla pilar pekar upp. Dystrast ser framtiden ut för basindustrin, transport samt bygg och fastighet.

Tydligt i branschbarometern är att det finns stora kompetensproblem ute i företagen.

- Det finns stora matchningsproblem. Vi har fått en tudelad arbetsmarknad. Samtidigt som fler har kommit in på arbetsmarknaden och sysselsättningen stiger, så biter sig arbetslösheten fast på en hög nivå, säger Lars Jagrén.

Unionen pekar på flera frågor som man anser att politiken nu bör rikta in sig på, bland annat kompetensutveckling av arbetskraften, investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande samt småföretagens finansieringsproblem.

Läs rapporten!

Här finns Unionens konjunkturrapport.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.