Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Reglerna innebär att den som söker jobb måste lämna in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen varje månad, där det framkommer vad man gjort för att ta sig ur sin arbetslöshet. Rapporten ska sedan ligga till grund för de samtal myndighetens handläggare håller med arbetssökande. Missköter man sig, exempelvis genom att inte söka anvisade jobb, eller skickar in sin rapport för sent, ska Arbetsförmedelingen rapportera det till a-kassan, som ska vidta åtgärder.
A-kassornas rutiner kring de nya reglerna skiljer sig dock åt, visar en rapport från IAF. Regeländringarna gjorde att kassorna fick hantera en stor mängd ärenden. När det kom underrättelser från Arbetsförmedlingen om att en arbetssökande inte skött sig, lade vissa kassor samman flera underrättelser, medan andra inte gjorde det, vilket fick till följd att personer fick olika sanktioner beroende på vilken a-kassa de skickat sin rapport till.
IAF ifrågasätter om regelverket verkligen ger stöd för en enhetlig tillämpning. Det tycks riksdagen anse, då man beslutat att utöka regelverket till att även omfatta arbetssökande med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. De nya reglerna införs den 1 mars 2015.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) är en statlig myndighet som utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen.
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
